Blockchain

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En blockkedja, på engelska blockchain, är en distribuerad databas, där varje nod automatiskt verifierar ändringar och tillägg som görs på någon av de andra noderna.

Den ursprungliga blockkedjan utgör basen för den elektroniska valutan bitcoin. Sedan bitcoin introducerades 2009 har ett flertal alternativa blockkedjor publicerats experimentellt.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Framför allt inom finansindustrin ser man blockchain-teknik som en självklar del av framtidens betalningssystem. Flera banker och konsortier av banker forskar i utvecklingen av tekniken för olika syften, som registrering av värdepapper och för överföringar av penningbelopp. Den schweiziska storbanken UBS invigde i april 2015 ett särskilt innovationscentrum i sina lokaler i London[1], för utveckling av blockchainteknik. UBS försöksverksamhet innefattar bland annat möjligheten att registrera obligationer på bitcoins blockkedja. Detta vill man eftersom man på det sättet kan eliminera en stor del av administrationen kring obligationerna. I november 2015 presenterade[2] den internationella börskoncernen Nasdaq sin första blockchainbaserade tjänst, Nasdaq Linq. På denna handelsplattform hanteras aktier i privata företag som ännu inte börsintroducerats. Drivkraften i Nasdaq-fallet är att förenkla administrationen, öka transparensen och eliminera manuella misstag i hanteringen av småbolagsaktierna.

Blockchain-teknik är intressant ur flera användningsområden. Det amerikanska företaget Filament programmerar ett system för registrering av energiproduktionen i solpaneler[3], syftande till att i realtid skapa elcertifikat, som är handelsbara och tillgängliga för privatpersoner, organisationer eller myndigheter som vill subventionera alternativ energi.

Huvudkedjan (svart) består av den längsta kedja av block från genesisblocket (grönt) till det nuvarande blocket. Föräldralösa block (lila) existerar utanför huvudkedjan.

Teknik[redigera | redigera wikitext]

Tekniskt fungerar det som så att data lagras permanent i så kallade block i nätverket. I varje nod finns en kedja av dessa block, som vart och ett innehåller de senast utförda transaktionerna samt det föregående blockets hash. En transaktion blir inte giltig förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan och dessutom kontrollerats av andra noder. Vad som då kontrolleras är att både den gamle och den nye ägaren har signerat varje ägarbyte med sina lösenord. Dessutom kontrolleras att den gamle ägaren inte är korrupt och har försökt överföra samma värdeenhet till flera olika ägare samtidigt. Genom automatiska majoritetsbeslut hindrar blockchaintekniken korrupta noder från att konspirera genom att godkänna varandras felaktiga transaktioner.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Jeffrey Maxim ”UBS Bank Is Experimenting with ‘Smart-Bonds’ Using the Bitcoin Blockchain”, Bitcoin Magazine, (engelska)
  2. ^ Pete Rizzo ”Hands On With Linq, Nasdaq's Private Markets Blockchain Project”, CoinDesk, (engelska)
  3. ^ Michael de Castillo ”Nasdaq Explores How Blockchain Could Fuel Solar Energy Market”, CoinDesk, (engelska)

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]