Blut und Boden

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Organisationen Reichsnährstands symbol.

Blut und Boden (tyska "blod och jord") var ett av de mest använda slagorden i tysk nazistpropaganda. Det var ett politiskt uttryck för att upphöja rasen (blodet) till avgörande legitimerande faktor för en nation, och för att rättfärdiggöra undanröjandet, genom etnisk rensning, förintelse eller repatriering, av andra folk inom det förstnämnda folkets livsutrymme (Lebensraum).

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Blut och Boden-ideologien stammar från en jordbruksideologisk uppfattning om bonden och hans jord. I vidare mening är det fråga om ett mytiskt sammanhang mellan folket, dess bosättttingsområden och nationen. Ursprunglingen var denna tankegång utbredd i flera europeiska länder. Bonden blev romantiserad, idealiserad och betraktad som en livsbejakande kraft i motsättning till det moderna och födärvande stadslivet.

Nazisternas användande[redigera | redigera wikitext]

August Winnig (1878–1956), en tysk nationalist och antisemit, var en av de första att som använde uttrycket i nationalsocialistiskt sammanhang. Första meningen i texten Befreiung (befrielse) från 1926 lyder: Blut und Boden sind das Schicksal der Völker (blod och jord är folkets öde).

Uttrycket "Blut und Boden" kom under Tredje riket också att användas som ett realpolitiskt slagord, med utgångspunkt i boken Neuadel aus Blut und Boden, författad 1929 av den tyske politikern Walther Darré (1895–1953) som var den mest centrala personen i utformingen av den nationalsocialistiska upfattningen av Blut und Boden. Det kom ut ett antal böcker som följde Darrés exempel på nationalistisk bondelitteratur. I böckerna kan man läsa om hur industrierna sliter tyskarna från sin hembygd till de judedominerade städerna. Blut und Boden blev ett nyckelbegrepp i den ideologi som nazisterna representerade.

En annan organisation som anammade ideologin Blut und Boden var jordbruksförbundet Bund Artam, som argumenterade för romantiserande föreställningar om bondelivet som skydd mot urbanisering och modernitet. Förbundet var utpräglat naziorienterat och både Darré och Heinrich Himmler var medlemmar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bibi Jonsson: Blod och jord i trettiotalet: kvinnorna och den antimoderna strömningen (Stockholm: Carlsson, 2008)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]