Nation

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se nation (olika betydelser).

En nation (latin: natio, 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)' eller 'släkte'; av nascor, 'födas'[1]) är ett ord som relaterar till stat eller folk. I svenska används det ofta liktydigt med stat (se Förenta nationerna), medan grundbetydelsen syftar på begreppet folk – det vill säga ett kollektiv av människor som förenas genom en gemensam identitet. [1]Denna identitet bygger ofta på gemensamt språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. Nationen kan hävdas politiskt genom nationalism.

Ordet nation används ofta i betydelsen av geopolitisk enhet (det vill säga land i den politiska betydelsen, eller stat i den geografiska betydelsen). Medan den kulturbetonande definitionen härrör från romantiken och dess föreställning om folk (uttryckt av bland andra Herder, Renan med flera), anknyter den geopolitiska användningen till en jakobinsk tradition (den betydelse ordet gavs i samband med franska revolutionen).

En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet är härlett från latinets nātĭō (stam nātiōn-) som betyder:[2]

Nationsbegreppets historik[redigera | redigera wikitext]

I början av 1800-talet utvecklades två separata betydelser av ordet nation (i svenska eller europeiska språk). Både franska revolutionen och romantiken tjänade här som inspirationskällor.[1]

  • Enligt den statsnationella uppfattningen utgörs en nation av statens medborgare – oberoende av deras bakgrund eller kulturella hemhörighet.[1] Jakobinerna stödde denna tanke, genom att hävda att nationer skapas ur en politisk enhet.
  • Enligt den kultur- eller etnonationella uppfattningen karaktäriseras en nation (ett folk) av den gemensamma kulturen och härkomsten. Ett gemensamt språk och/eller religion kan här förstärka identiteten.[1] Detta essentialistiska perspektiv förespråkades av bland andra Johann Gottlieb Fichte och Carl Schmitt. Nationstillhörigheten setts som central för dess medlemmar, och att trygga nationens fortlevnad antas förutsätta kontrollen över en egen stat – en nationalstat[1].

I synnerhet har den senare definitionen påverkats starkt av de romantiska strömningarna under 1800-talet (se nationalromantik). Senare kom den att inspirera olika nationalistiska strömningar, inklusive nationalsocialism.

Termen "nation" i meningen "gemensam härkomst" ligger till grund för Sveriges universitets och högskolors studentnationer,[1] där man ursprungligen blev medlem i en nation beroende på vilken del av Sverige man kom ifrån. Detta har avvecklats, men nationerna och namnen, som exempelvis Smålands nation och Östgöta nation, lever kvar.[källa behövs]

Andra relaterade tänkare[redigera | redigera wikitext]

Andra viktiga tänkare inom området har varit Ernest Renan, Benedict Anderson, Friedrich Meinecke, Eric Hobsbawm och Hans-Ulrich Wehler.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Nation betecknar nästan alltid en mängd individer, och skillnaden beror på vad man fokuserar på som det gemensamma: språk, religion, kultur eller härstamning. Ett exempel på en relativt okontroversiell definition är: "en grupp människor som skiljer sig från andra genom gemensamma och specifika kulturdrag där språket är den viktigaste särskiljande faktorn."[3]

Ofta tillhör människor en titularnation vilket pars pro toto innebär att en nation består av olika delar, något som inte alltid avspeglas i benämningar.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Språket uppfattas här ofta som nationens själ. Devisen "Ett land, ett folk, ett språk" har ofta kunnat användas av många nationella rörelser. Språkliga minoriteter har betraktats med misstänksamhet och utsättas för påtryckningar om språkbyte. Denna typ av indelning kallas kulturnation och avspeglar vanligtvis mer sentida förändringar.

En stat baserat på denna definition är exempelvis Frankrike, vars politik om enhetlig språkdräkt har påverkat franska språket. Många indiannationer har även detta som en viktig del.

Det var också en vanlig uppfattning att det egna språket borde vara "rent" och "nationellt" och därför rensas från främmande element.[4]

Religion[redigera | redigera wikitext]

I många nationer finns även en dominerande tro, som i Saudiarabien vars nationspolitik kan sägas vara islamistiskt influerad (se även islamisk republik). Sverige var under många år en luthersk stat, med religionen som en stark sammanhållande grund.

Nationalism[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nationalism

Nationalism är en term som betecknar en doktrin eller politisk rörelse som hävdar att en nation – ofta definierad i termer av etnicitet (gemensam härstamning) eller kultur – har rätten att utgöra en oberoende och självständig politisk gemenskap baserad på en gemensam historia och gemensamt öde. De flesta nationalister menar att statens gränser borde sammanfalla med gränsen för den folkliga nationen. Man betonar alltså nationalstatens betydelse.[källa behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ”nation”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nation. Läst 6 juni 2018. 
  2. ^ Harper, Douglas (November 2001). ”Nation”. Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=nation. Läst 8 november 2007. .
  3. ^ Svenskhetens ursprung - när Sverige blev en nation Arkiverad 31 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine. från Forskardagarna 2001 Arkiverad 9 augusti 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Högnäs, Sten, Idéernas historia, 2003, s. 153