Bockhornsklöver
| Bockhornsklöver | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ärtordningen Fabales |
| Familj | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte | Trigonellor Trigonella |
| Art | Bockhornsklöver T. foenum-graecum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Trigonella foenum-graecum | |
| Auktor | Linné, 1753 |
Bockhornsklöver (Trigonella foenum-graecum) är en ettårig ört som används som krydda, främst i Persisk, indisk och thailändsk matlagning. Örten växer vilt från östra medelhavsområdet till Kina, men odlas över hela världen.
Historia
Bockhornsklövern har en lång historia. Det äldsta fynden kommer från Irak och är daterade till omkring 4000 år f.Kr. I Tutankhamons grav, från omkring år 1300 f.Kr., har man hittat bockhornsklöverfrön.[1]
Inom folkmedicinen har kryddan använts för att öka mjölkproduktionen hos ammande kvinnor, förbättra matsmältningen och lindra hudirritation.[1]
Det latinska artnamnet betyder "grekiskt hö".
Användning
.JPG)
Bockhornsklöver används främst i det indiska köket men förekommer också i Nordafrika och från Mellanöstern österut mot Kina. Fröna används både malda och hela och de späda bladen och skotten av bockhornsklöver kan användas som grönsak. De malda fröna ingår i flera kryddblandingar, bland annat curry.[1]
Medicinsk användning
Inom folkmedicinen används bockhornsklöver invärtes mot undervikt, och utvärtes mot furunklar, karbunklar och nagelinflammationer. Använd del är växtens frön. Växten tillskrivs även en mjölksekretionsökande verkan. Dess innehåll av steroidsaponinet diosgenin (bundet till socker) är utgångsmaterial för syntes av steroidhormoner, t. ex. i p-piller. [2]
- widths="256px"
-
-
Sjukdomsutbrott
Under 2011 inträffade ett utbrott med över 4 000 fall i norra Tyskland där över 50 personer avled med en ovanlig variant av E. coli. Smittkällan var groddar från bockhornsklöverfrön importerade från Egypten.[3]
Källor
- ^ [a b c] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2
- ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983
- ^ ”Sjukdomsinformation om enterohemorragisk E. coli-infektion (EHEC)”. Folhälsomyndigheten. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/enterohemorragisk-e-coli-infektion-ehec/. Läst 10 mars 2014.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Bockhornsklöver.
