Bohuslind

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bohuslind
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Akut hotad[2]
Tilia-platyphyllos-leaves.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalvaordningen
Malvales
FamiljMalvaväxter
Malvaceae
SläkteLindsläktet
Tilia
ArtBohuslind
T. platyphyllos
Vetenskapligt namn
§ Tilia platyphyllos
AuktorScop. 1771
Utbredning
Tilia platyphyllos range.svg
Hitta fler artiklar om växter med

Bohuslind (Tilia platyphyllos Scop.) är ett ädellövträd i familjen malvaväxter. Den skiljs från skogslinden främst genom att dess blad är större (6–15 cm, jämfört med skogslindens 3–7 cm). Bohuslinden har även håriga blad, håriga årsskott, tydligare tvärnerver och vita hårtofsar i nervvinklarna, till skillnad mot skogslindens bruna.[3]

Utseende och blomning[redigera | redigera wikitext]

Bohuslinden blir 10–30 meter hög och har röd-gröna, svagt håriga kvistar. Bladen är mjukhåriga, skarpt sågtandade och har hjärtformad bas. Blomningen sker i juli och blommorna hänger i knippen med 2–5 (oftast 3–4)[4] vita blommor. Nöten blir hård med tjockt skal och har fem åsar.

Tysklands äldsta träd, en 1200 år gammal bohuslind

Utbredning och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Bohuslinden har sin huvudsakliga utbredning i Syd- och Centraleuropa[1], men växer även mycket sällsynt på kustnära, näringsrik jord i sydvästra Sverige och sydöstra Norge. Den finns även sparsamt på rika marker i sydvästra Storbritannien och har introducerats i New England i USA samt i Portugal[1]. Det första svenska fyndet av arten skedde i närheten av Strömstad i Bohuslän och publicerades 1852 [4]. Arten hybridiserar gärna med skogslind och skapar då parklind (Tilia x europaea). Det går att odla bohuslind som parkträd ända upp i Svealand.

Bohuslind som medicinalväxt[redigera | redigera wikitext]

Bohuslinden innehåller eteriska oljor, flavonoider, tanniner samt antiinflammatoriska ämnen och har traditionellt använts mot bland annat förkylning, magåkommor, högt blodtryck, migrän och som sedativum och vätskedrivande medel.

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

Trots olika hot är arten vanligt förekommande i lämpliga habitat. Den har ett stort utbredningsområde. IUCN listar bohuslind som livskraftig (LC).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Khela, S. 2013 Tilia platyphyllos . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 22 januari 2021.
  2. ^ ”Rödlistning 2020 av bohuslind”. Artfakta. SLU Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/Tilia-platyphyllos-1563. Läst 19 mars 2022. 
  3. ^ Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-21319-8 
  4. ^ [a b] Den virtuella floran: Bohuslind

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]