Bohuslind

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bohuslind
Tilia-platyphyllos-leaves.JPG
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningMalvaordningen
Malvales
FamiljMalvaväxter
Malvaceae
SläkteLindsläktet
Tilia
ArtBohuslind
T. platyphyllos
Vetenskapligt namn
§ Tilia platyphyllos
AuktorScop. 1771
Hitta fler artiklar om växter med

Bohuslind (Tilia platyphyllos) är ett ädellövträd i familjen malvaväxter. Den skiljs från skogslinden främst genom att dess blad är större (6–15 cm, jämfört med skogslindens 3–7 cm). Bohuslinden har även håriga blad, tydligare tvärnerver och vita hårtofsar i nervvinklarna, till skillnad mot skogslindens bruna.[1]

Utseende och blomning[redigera | redigera wikitext]

Bohuslinden blir 10–30 meter hög och har röd-gröna, svagt håriga kvistar. Bladen är mjukhåriga, skarpt sågtandade och har hjärtformad bas. Blomningen sker i juli och blommorna hänger i knippen med 2–5 (oftast 3–4)[2] vita blommor. Nöten blir hård med tjockt skal och har fem åsar.

Tysklands äldsta träd, en 1200 år gammal bohuslind

Utbredning och ekologi[redigera | redigera wikitext]

Bohuslinden har sin huvudsakliga utbredning i Syd- och Centraleuropa, men växer även mycket sällsynt på kustnära, näringsrik jord i sydvästra Sverige och sydöstra Norge. Den finns även sparsamt på rika marker i sydvästra Storbritannien och har introducerats i New England i USA. Det första svenska fyndet av arten skedde i närheten av Strömstad i Bohuslän och publicerades 1852 [2]. Arten hybridiserar gärna med skogslind och skapar då parklind (Tilia x europaea). Det går att odla bohuslind som parkträd ända upp i Svealand.

Bohuslind som medicinalväxt[redigera | redigera wikitext]

Bohuslinden innehåller eteriska oljor, flavonoider, tanniner samt antiinflammatoriska ämnen och har traditionellt använts mot bland annat förkylning, magåkommor, högt blodtryck, migrän och som sedativum och vätskedrivande medel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bo Mossberg, Lennart Stenberg (2003). Den nya nordiska floran. ISBN 91-46-21319-8 
  2. ^ [a b] Den virtuella floran: Bohuslind

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]