Boléro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dansaren Ida Rubinstein, som gav inspirationen till Boléro. Porträtt utfört av Valentin Serov.
Inspelning från 1957. Philadelphia Orchestra. Ormandy, dirigent.

Boléro är Maurice Ravels mest kända verk, uruppfört på Palais Garnier 22 november 1928.

Boléro skapades som ett balettstycke, men spelas idag oftast som en konsert. Kompositionen blev en stor succé vid premiären i Paris med Ida Rubinstein och hennes danstrupp. Baletten var koreograferad av Bronislava Nijinska och formgiven av Alexandre Benois. Vid premiären hade en kvinna sagt att Ravel var galen, vilket Ravel kommenterade med "Aha! Hon förstod stycket!". Boléro är omkring 14 minuter långt.

Nordiska uppsättningar av baletten[redigera | redigera wikitext]

Baletten sattes upp i Köpenhamn 1934 i koreografi av H. Lander. Åren 1938-1939 på Stockholmsoperan med Svend Åge Larsen som koreograf och dirigent. För dekor och kostymer svarade John Jon-And.[1] Fredsåret 1945 fanns uppsättningar i såväl Oslo som Helsingfors.

Stycket[redigera | redigera wikitext]

Boléro, som går i C-dur, har en mycket enkel uppbyggnad. Stycket består av endast en melodi och en rytm, repeterad om och om igen, men med olika orkestreringar. Kompositionen börjar mycket svagt, och en virveltrumma spelar samma rytm genom hela stycket. Melodin spelas sedan växelvis av olika instrument, tvärflöjt, klarinett, fagott, essklarinett, oboe, trumpet, saxofon, horn och så vidare. Ackompanjemanget blir hela tiden livligare och starkare tills hela orkestern spelar i slutet. Sex takter från slutet spelar även bastrumman, cymbaler och tam-tam, samtidigt som tromboner spelar kaotiska glissandotoner medan resten av orkestern spelar virveltrummans rytm. Boléro avslutas med ett ackord i C-dur.

Diskografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Bolero. Orchestre Symphonique de Montreal. Dutoit, dirigent. Decca. 2 CD. 1999.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel : balett / uppgifterna sammanställda av K.G. Strömbeck och Sune Hofsten ; produktion: Klas Ralf. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Sid. 141. Libris 106704 
  2. ^ The rough guide to classical music (4., rev. & expanded ed). London: Rough Guides. 2005. Libris sid=443-444 11381526 sid=443-444. ISBN 1-84353-247-6 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. Sid. 563 (Band 1). Libris 8198860