Bor, Serbien
| Bor (Бор) | |||
| kommun, stad/tätort | |||
 Centrum av Bor.
| |||
|
|||
| Land |  Serbien
| ||
|---|---|---|---|
| Statistisk region | Södra och östra Serbien | ||
| Distrikt | Bor | ||
| Höjdläge | 381 m ö.h. | ||
| Koordinater | 44°05′N 22°06′Ö / 44.083°N 22.100°Ö | ||
| Area | |||
| - kommun | 856 km²[1] | ||
| Folkmängd | |||
| - centralort | 28 822 (2022)[1] | ||
| - kommun | 39 834 (2024)[2] | ||
| Befolkningstäthet | |||
| - tätort | 605,2 invånare/km² | ||
| - kommun | 46,54 invånare/km²[1] | ||
| Stadfäst | 1947;[3] juni 2018 | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Postnummer | 19210 | ||
| Riktnummer | +381 30 | ||
| Geonames | 792456 | ||
| Officiellt språk | serbiska [4] | ||
  | |||
| Webbplats: www.bor.rs | |||
Bor (serbisk kyrilliska: Бор) är en stad och kommun belägen i östra Serbien. Den är centrum för Bor-distriktet, och 2022 hade kommunen 40 845 invånare.[1]
I Bor finns några av de största koppargruvorna i Europa. 1904 inleddes stadens roll som gruvort, efter att ett franskt gruvbolag då inlett verksamhet på orten.[5]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet Bor kommer från det serbokroatiska bor / бор, med betydelsen tall. En tall syns i Bors kommunvapen, och Bors flagga presenterar i sin mitt en stiliserad tallkotto med omgivande tallbarr.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Staden Bor ligger längs med Kriveljskafloden. I dess närhet ligger Borsjön, som är ett vattenmagasin.Lazardalen är hem för flera sällsynta växter. Dessa inkluderar krimtall, relikter av Taxus-arter och Ramonda serbica, liksom djurarter som gems, kungsörn och pilgrimsfalk.
I närheten av Bor ligger Gamzigrad, en mindre stad med medeltida anor[5] och sedan 2007 utsett till världsarv.[6]
Historik
[redigera | redigera wikitext]I närheten av Bor, i Gamzigrad, finns Galerius palats. Det anlades runt år 300 på uppdrag av den romerske kejsar Galerius.[6]
Till 1300-talet tillhörde Bor det bulgariska riket.
I området ägnade man sig redan under antiken åt att gräva efter guld, och 1902 upptäcktes av en tillfällighet även stora fyndigheter av koppar i området. Detta blev inledningen till en omfattande industrialisering av en region som tidigare mestadels präglats av jordbruk. I slutet av 1900-talet minskade andelen koppar i malmen,[3] och parallellt har invånarantalet i Bor börjat minska.[1]
Ekonomi och infrastruktur
[redigera | redigera wikitext]
Staden är belägen längs med vägar och järnvägar som löper från Belgrad till Zaječar och Niš.[5] Tillsammans med Zaječar utgör Bor och dess relaterade distrikt Timočka Krajina, en region i östligaste Serbien, på gränsen till Rumänien och Bulgarien.
RTB Bor ('Bors gruv- och smältverk') är en kombinerad gruvanläggning och smältverk av massiva mått. Där produceras koppar, guld och silver, och genom elektrolys av silver och guld framställs där även platina och palladium.[5]
I det närbelägna Veliki Krivelj finns en stor fyndighet av höggradig kopparmalm,[5] och dess stora dagbrott omfattar ett helt berg i direkt anslutning till Bor. Gruvbrytningen i området drivs numera (2020-talet) av det kinesiska gruvbolaget Zijin, som fått omfattande kritik för gruvbrytningens miljöeffekter. Detta har påverkat både luften och vattentillgångarna i Bor, som anses vara kraftigt förorenade.[7]
Befolkning
[redigera | redigera wikitext]1947 fick Bor stadsrättigheter; då fanns drygt 12 000 invånare i staden, där många arbetade i koppargruvan. Under efterkrigstiden växte befolkningen snabbt, allteftersom gruvnäringen och dess relaterade verksamheter byggdes ut, med inflyttade från andra delar av Jugoslavien.[3]
2002 hade staden/tätorten 39 387 invånare, vilket fram till 2011 minskat till 34 160.[8] Kommunens invånarantal har upplevt en liknande minskning, från 59 424 (1991) till 55 817 (2002), 48 615 (2022), 40 845 (2022) och 39 834 (2024, uppskattning).[1]
Utbildning och kultur
[redigera | redigera wikitext]I Bor finns en yrkesskola för gruvnäringen, liksom ett gruvmuseum.[5]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 november 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ a b c d e f "НАЦИОНАЛНА ПРИПАДНОСТ Подаци по општинама и градовима Data by municipalities and cities". stat.gov.rs. Läst 3 december 2025.
- ^ ”Bor (District, Serbia) - Population Statistics, Charts, Map and Location”. www.citypopulation.de. https://www.citypopulation.de/en/serbia/admin/17__bor/. Läst 3 december 2025.
- ^ a b c ”The Bor Mine in Serbia - Labour and landscape in the 20th century”. www.europeana.eu. 6 november 2019. https://www.europeana.eu/sv/stories/the-bor-mine-in-serbia-labour-and-landscape-throughout-the-20th-century. Läst 3 december 2025.
- ^ ”STATUT – GRADA BORA ("Sl. list grada Bora", br. 3/2019)” (på serbiska). demo.paragraf.rs. 2019. http://demo.paragraf.rs/demo/combined/Old/t/t2019_03/t03_0113.htm. Läst 3 december 2025.
- ^ a b c d e f ”Bor” (på engelska). Encyclopedia Britannica. Arkiverad från originalet den 27 mars 2025. https://web.archive.org/web/20250327000017/https://www.britannica.com/place/Bor-Serbia. Läst 3 december 2025.
- ^ a b UNESCO World Heritage Centre. ”Gamzigrad-Romuliana, Palace of Galerius” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. https://whc.unesco.org/en/list/1253/. Läst 3 december 2025.
- ^ Pacic, Nemanja (21 oktober 2021). ”Bor: Serbia’s Pollution Crisis in Pictures” (på amerikansk engelska). Balkan Insight. https://balkaninsight.com/2021/10/21/bor-serbias-pollution-crisis-in-pictures/. Läst 28 december 2025.
- ^ ”Bor | Mining, Copper & Industry | Britannica” (på engelska). Encyclopedia Britannica. Arkiverad från originalet den 27 mars 2025. https://web.archive.org/web/20250327000017/https://www.britannica.com/place/Bor-Serbia. Läst 3 december 2025.
|