Kyrilliska alfabetet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken.
Kyrilliska alfabetet
Cyrillic letter Zhe.png
Cyrillic letter Tse.png
Cyrillic letter I.png
Kyrilliska alfabetet
А Б В Г Ґ Д Ђ
Ѓ Е Ё Є Ж Ѕ З
И І Ї Й Ј К Л
Љ М Н Њ О П Р
С Т Ћ Ќ У Ў Ф
Х Ц Ч Џ Ш Щ Ъ
Ы Ь Э Ю Я
Icke-slaviska kyrilliska bokstäver
Ӏ Ә Ғ Ҙ Ҡ Қ Ң
Ө Ү Ұ Һ      
Arkaiska bokstäver
Ҁ Ѹ Ѡ Ѿ Ѻ Ѣ ІА
Ѥ Ѧ Ѫ Ѩ Ѭ Ѯ Ѱ
Ѳ Ѵ Ѷ        

Det kyrilliska alfabetet (kallas även azbuka, efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva sju slaviska språk (ryska, vitryska, bulgariska, makedonska, serbiska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska). Alfabetet har tidigare använts för fler språk, där man bytt alfabet, till exempel azerbajdzjanska och moldaviska. De flesta av språken har några egna kyrilliska bokstäver som inte behöver förekomma i de andra språken.

Alfabetet har officiell status i många organisationer. När Bulgarien blev EU-medlem 1 januari 2007 blev kyrilliska det tredje officiella alfabetet i EU efter de latinska och grekiska alfabeten. Bulgariska är det enda EU-språk som skrivs med kyrilliska bokstäver.

Det kyrilliska alfabetet, som är anpassat för att överensstämma med de slaviska språkens ljudsystem är baserat på det glagolitiska alfabetet som skapades i Makedonien800-talet. Det har spritts via den ortodoxa kyrkan, och används i länder där denna religion dominerar.

Alfabetet är uppkallat efter de två bysantinska[1][2] bröderna och missionärerna kallade "slavernas apostlar", Kyrillos (827869) och Methodios (826885) som har utformat det första kyrkoslaviska (även kallat fornkyrkoslaviska) skriftspråket [2][3][4].

Traditionen hävdar att alfabetet skapades av deras lärjunge Klemens av Ohrid.

Paul Cubberly antar att medan Kyrillos kodifierade och utvidgade glagolitiska, var det hans studenter vid den litterära skolan i Preslav i det första bulgariska riket som utvecklade kyrilliska från grekiska under 890-talet, som ett mer passande manus för kyrkoböckerna.[5] Senare spred sig alfabetet bland de andra slaviska folken: ryssar, serber, liksom bland vlacherna och moldaverna.

Termen "det kyrilliska alfabetet" är egentligen något missvisande, eftersom i princip varje språk har en egen teckenuppsättning, grundad på det kyrkoslaviska alfabetet men anpassad efter respektive språks specifika behov (liksom många språk använder egna varianter av det latinska alfabetet).

Bokstäver i slaviska kyrilliska alfabet
А а
A
Б б
Be
В в
Ve
Г г
Ge
Ґ ґ
Ge med uppkrok
Д д
De
Ђ ђ
Dje
Ѓ ѓ
Gje
Е е
Je
Ё ё
Jo
Є є
Ukrainskt je
Ж ж
Zje
З з
Ze
Ѕ ѕ
Dze
И и
I
І і
Ukrainskt i
Ї ї
Ji
Й й
Kort i
Ј ј
Je
К к
Ka
Л л
El
Љ љ
Lje
М м
Em
Н н
En
Њ њ
Nje
О о
O
П п
Pe
Р р
Er
С с
Es
Т т
Te
Ћ ћ
Tsje
Ќ ќ
Kje
У у
U
Ў ў
Kort u
Ф ф
Ef
Х х
Cha
Ц ц
Tse
Ч ч
Tje
Џ џ
Dzje
Ш ш
Sja
Щ щ
Sjtja
Ъ ъ
Jer
Ы ы
Jery
Ь ь
Muljeringstecken
Э э
E
Ю ю
Ju
Я я
Ja
Icke-slaviska kyrilliska bokstäver
Ӏ
Palotjka
Ә ә
Schwa
Ғ ғ
Ghajn
Ҙ
Dhe
Ҡ
Basjkiriskt qa
Қ қ
Qaf
Ң ң
Ng
Ө ө
Streckat o
Ү ү
Rakt u
Ұ ұ
Rakt u
med streck
Һ һ
He
Arkaiska bokstäver
ІА
Iotifierat a
Ѥ
Iotifierat e
Ѧ
Litet jus
Ѫ
Stort jus
Ѩ
Iotifierat litet jus
Ѭ
Iotifierat stort jus
Ѯ
Ksi
Ѱ
Psi
Ѳ
Fita
Ѵ
Izjitsa
Ѷ
Izjitsa okovy
Ҁ
Koppa
Ѹ
Uk
Ѡ
Omega
Ѿ
Ot
Ѣ
Jat

Handstil och kursiv tryckstil avviker delvis i utseende från normal tryckstil, särskilt för de små bokstäverna. Exempel:

  • в ↔ в
  • г ↔ г
  • д ↔ д
  • и ↔ и
  • й ↔ й
  • т ↔ т

Transkribering[redigera | redigera wikitext]

Transkribering till latinska alfabet varierar både beroende på vilket kyrilliskt språk man utgår från och vilket latinskt målspråk man vill transkribera till.

De olika språken transkriberar gärna mellan varandra (till exempel ryska:Дмитрий Медведев, ukrainska:Дмитро Медведєв, vitryska:Дзмітрый Мядзведзеў, serbiska:Дмитриј Медведев, svenska:Dmitrij Medvedev). Ukraina och Vitryssland har bytt stavning på namnen på de personer som är födda under Sovjetunionens tid, och på platser i sina länder. Trots det stavar Ryssland fortfarande dessa personer och platser på tidigare sätt, så att de får flera kyrilliska stavningar av sina namn.

Datateknik[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett antal olika sätt att hantera kyrilliska tecken i datorer.

Det som är mest etablerat numera och det som gäller för framtiden är Unicode, som stöder alla världens språk i samma standard. Det stödjer bland annat alla språk som använder kyrilliska alfabetet, även minoritetsspråk såsom till exempel basjkiriska, kalmuckiska och kildinsamiska.

Traditionellt har ett antal 8-bitskodningar använts.

  • KOI8-R, först kallad KOI8. Uppfunnet under 1970-talet, när datorer började användas i Sovjetunionen. Hade egenskapen att om man nollställde högsta biten blev det en grov translitterering till latinska tecken. Ej i alfabetisk ordning. Innehåller ryska och bulgariska tecken. Relativt utbredd användning.
  • KOI8-U, variant av KOI8-R med ukrainska tecken tillagda.
  • Windows-1251. Microsoft Windows kodning för kyrilliska tecken. Använd i datorer med detta operativsystem, och därmed mycket använd. Stödjer både ryska, serbiska, ukrainska, vitryska och bulgariska.
  • ISO/IEC 8859-5, internationell standard för kyrilliska tecken. Blev aldrig populär.
  • MS-DOS-kodningar, en rysk, en med serbiska och en bulgarisk.

De olika språkens alfabet[redigera | redigera wikitext]

Användning i kultur[redigera | redigera wikitext]

  • I Tintin förekommer det konstgjorda språket syldaviska som ofta skrivs med det kyrilliska alfabetet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Saint Cyril från Saints.SQPN.com
  2. ^ [a b] Columbia Encyclopedia, Sixth Edition. 2001-05, s.v. "Cyril and Methodius, Saints"; Encyclopedia Britannica, Encyclopedia Britannica Incorporated, Warren E. Preece - 1972, p.846, s.v., "Cyril and Methodius, Saints" and "Eastern Orthodoxy, Missions ancient and modern"; Encyclopedia of World Cultures, David H. Levinson, 1991, p.239, s.v., "Social Science"; Eric M. Meyers, The Oxford Encyclopedia of Archaeology in the Near East, p.151, 1997; Lunt, Slavic Review, June, 1964, p. 216; Roman Jakobson, Crucial problems of Cyrillo-Methodian Studies; Leonid Ivan Strakhovsky, A Handbook of Slavic Studies, p.98; V.Bogdanovich , History of the ancient Serbian literature, Belgrade, 1980, p.119
  3. ^ The Columbia Encyclopaedia, Sixth Edition. 2001-05, O.Ed. Saints Cyril and Methodius "Cyril and Methodius, Saints) 869 and 884, respectively, “Greek missionaries, brothers, called Apostles to the Slavs and fathers of Slavonic literature."
  4. ^ Encyclopedia Britannica, Major alphabets of the world, Cyrillic and Glagolitic alphabets, 2008, O.Ed. "The two early Slavic alphabets, the Cyrillic and the Glagolitic, were invented by St. Cyril, or Constantine (c. 827–869), and St. Methodii (c. 825–884). These men were Macedonian from Thessalonica who became apostles to the southern Slavs, whom they converted to Christianity."
  5. ^ Paul Cubberley (1996) "The Slavic Alphabets". In Daniels and Bright, eds. The World's Writing Systems. Oxford University Press. ISBN 0-19-507993-0.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]