Byggnadsminne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Byggnadsminnen är kulturhistoriskt värdefulla byggnader, miljöer och anläggningar som byggnadsminnesförklarats enligt bestämmelser i kulturmiljölagen. Det betraktas vanligen som det starkaste kulturhistoriska skyddet bebyggelse i Sverige kan åtnjuta.

För att klargöra skyddet fastställs skyddsbestämmelser eller skyddsföreskrifter för varje byggnadsminne.

Byggnadsminnen har stor spännvidd i tid och rum och kan vara allt från en medeltida borg till en biograf från 1950-talet. En byggnadsminnesförklaring innebär att byggnaden måste bevaras för all framtid. Byggnaden får inte förvanskas, byggas om, eller rivas. Även parker, trädgårdar eller andra anläggningar av kulturhistoriskt värde kan få skydd. Över 2 000 anläggningar och miljöer är skyddade som byggnadsminnen. En förteckning finns i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det statliga skyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan härledas ända tillbaka till 1666 års ”Placat och Påbudh om Gamle Monumenter och Antiquiteter i Rijket”. Den moderna lagstiftningen inleddes genom 1942 års lag om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader, följd av 1960 års lag om byggnadsminnen.

Syftet med byggnadsminnen var och är att bevara spår av historien som har betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle och att garantera människors tillgång till kulturarvet. Byggnadsminnen berättar om historiska skeenden och hur samhället över tid förändrats. Berättelserna rymmer även specifika händelser och enskilda personers historia.

Det finns numera två typer av byggnadsminnen, enskilda byggnadsminnen och statliga byggnadsminnen. Före 1989 kallades ett statligt byggnadsminne för "byggnadsminnesmärke".

Beträffande kyrkobyggnader, se kyrkligt kulturminne.

Enskilda byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Byggnadsminnesmärke på Tumba bruk.

Länsstyrelserna har möjlighet att genom kulturmiljölagen byggnadsminnesförklara sådana byggnader och anläggningar som genom sitt "kulturhistoriska värde är synnerligen märkliga eller som ingår i ett synnerligen märkligt bebyggelseområde". Det kan gälla såväl bostadshus som industrianläggningar, parker och broar.

Vem som helst kan väcka fråga hos länsstyrelserna om att en byggnad eller anläggning ska byggnadsminnesförklaras. Länsstyrelsen har även möjligheten att på eget initiativ väcka fråga om byggnadsminnesförklaring. Länsstyrelserna har tillsynsansvar över byggnadsminnen och prövar frågor om tillstånd till åtgärder som strider mot skyddsbestämmelserna. Den som äger ett byggnadsminne har möjlighet att söka bidrag för de antikvariska överkostnader som kan uppstå vid till exempel restaurering.

Statliga byggnadsminnen[redigera | redigera wikitext]

Regeringen beslutar om en statlig byggnad eller anläggning ska bli statligt byggnadsminne. Riksantikvarieämbetet lämnar förslag på nya statliga byggnadsminnen och ansvarar för tillsynen över dem. De statliga byggnadsminnena berättar viktiga delar av Sveriges och den statliga förvaltningens historia.

Det finns omkring 265 statliga byggnadsminnen i form av exempelvis regerings- och domstolsbyggnader, försvarsanläggningar, broar, kungliga slott och fyrar.

Exempel på byggnadsminnen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Spännvidden är stor och byggnadernas ålder har inte alltid betydelse. En byggnad från 1950-talet kan bli byggnadsminne medan byggnader från 1600-talet står utan skydd.

Byggnadsminnen länsvis[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ bebyggelseregistret

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Alenius, Hans; Ström Krister (2004). "Synnerligen märkliga": byggnadsminnen i Västmanlands län. Årsbok (Västmanlands läns museum, Västmanlands hembygdsförbund) 1652-9049 ; 79(2003/2004). Västerås: Västmanlands läns museum. Libris 9739522. ISBN 91-974974-0-1 
  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 8-9. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 
  • Byggnadsminnen i Örebro län.. [Publikation / Länsstyrelsen i Örebro län], 0349-4454 ; 2001:22. Örebro: Länsstyrelsen Örebro län. 2001. Libris 8426563 
  • Falk, Bengt-Arne; Wretling Hans (2013). Husen som bygger Göteborgs historia: [byggnadsminnen. Göteborg: Hantverks- och industrihus i Göteborg AB (Higab). Libris 16091237. ISBN 9789163740961 
  • Gagge, Ann Christin (1998). Byggda minnen: byggnadsminnen i Gävleborgs län. Gävle: Länsstyrelsen Gävleborg, Länsmuseet Gävleborgs förlag. Libris 7756276. ISBN 91-86244-65-5 
  • Hjertberg Lars, Rosander Eva, red (2008). Halva kungariket är ditt: svenska folkets kulturarv. Stockholm: Statens fastighetsverk. Libris 10913439. ISBN 9789188238887 
  • Hansson, Cecilia; Johanson Carin (1995). Byggnadsminnen Malmöhus län. [Malmöhus län i utveckling], 1104-5183 ; [1995:35]. Malmö: Länsstyr. i Malmöhus län. Libris 2168739 
  • Juvander, Katarina; Glase Gösta (1999). Stockholms byggnadsminnen. Länet. Stockholm: Byggförl. i samarbete med Länsstyr. och Riksantikvarieämbetet. Libris 2799191. ISBN 91-7988-121-1 
  • Juvander, Katarina; Glase Gösta (1999). Stockholms byggnadsminnen. Staden. Stockholm: Byggförl. i samarbete med Länsstyr. och Riksantikvarieämbetet. Libris 2799190. ISBN 91-7988-119-X 
  • Lönnbom Ingemar, red (2015). Blekinges byggnadsminnen: en källa till vår historia. Karlskrona: Länsstyrelsen i Blekinge län. Libris 19212455 
  • Petersen, Björn; Persson Arne (2006). Husesyn: Hallands byggnadsminnen. Halmstad: Länsstyrelsen i Halland i samarbete med Kulturmiljö Halland och Länsmuseet Varberg. sid. 8-9. Libris 10143515. ISBN 91-631-8267-X 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]