Brittiskt korthår

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Brittiskt korthår
Jack Flash blue bicolour.jpg
Brittiskt korthår, blå bicolor
Information
Alternativa namn Tidigare kallad Brittisk blå (British Blue)
Vanliga smeknamn Britt
Ursprungsland Storbritannien Storbritannien
Rasstandarder (externa länkar) SVERAK
Övrigt Raskategori III och
EMS-kod BSH i SVERAK (FIFe). EMS BRI i WCF.

Brittiskt korthår (förkortat: BSH, engelska: British Shorthair) är en raskatt med ursprung från Storbritannien.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Brittiskt korthår har utvecklats ur de korthåriga huskatterna i Storbritannien sedan slutet av 1800-talet. När nya kattraser importerades till Storbritannien och blandades med de inhemska katterna bestämde man sig så småningom för att renavla den kattstam som redan fanns. Resultatet blev Brittiskt korthår, då kallad British Blue ("brittisk blå"), som dock sedan dess utvecklats till att ha blivit rundare och sattare i kroppen.

Den brittiska korthårskatten förfäder var generationer av arbetande katter, från urbana musjägare och gatukatter till bondkatter på landsbygden. När man inledde rasaveln med dessa katter fanns detta naturliga urval som grund. Harrison Weir grundade kattuppfödningen i Storbritannien och organiserade den första kattutställningen i Crystal Palace i London, och han födde upp Brittiskt korthår - då kallad british blue - som var den mest populära rasen på dessa tidiga kattutställningar. På den tiden behandlades olika färger nästan som olika raser. Efter denna tidiga popularitet blev Brittiskt korthår på 1900-talet mindre omtyckt i och med andra mer iögonfallande exotiska raser började etablera sig.

Två världskrig fick en förödande effekt på uppfödningen och på 1950-talet var rasen praktiskt taget utdöd, då raskattsavel av förståerliga skäl sätts åt sidan i krig. Hängivna uppfödare i Storbritannien och Samväldet fick arbeta hårt för att bygga upp stammen igen, och på 1970-talet var rasen åter med i leken. Då började även de ursprungliga British Blue att bli kända & uppskattade i USA. I dag är Brittiskt korthår åter igen bland de främsta kattraserna i sitt hemland Storbritannien. År 2001 petades rasen ner av persern från förstaplatsen och har sedan dess hållit sig kvar där med nästan dubbelt så många registrerade katter som den tredje mest populära rasen. I Sverige är Brittiskt korthår en väletablerad ras med många entusiastiska sällskapsägare & uppfödare.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Brittiskt korthår har en kraftig kroppsbyggnad och en tät kort päls, som skall ha en sträv känsla vid beröring (s.k. "crisp"). Pälsen skall inte ligga slätt efter kroppen, snarare "stå ut" ifrån kroppen. De äldre hanarna känns igen på de karaktäristiska kindpåsarna. Kroppen är kort och satt, öronen små och ögonen är runda och i de flesta fall bärnstens-/kopparfärgade. Vissa varianter såsom silver & golden är tillåtna att ha gröna ögon. Vita britter får ha blå ögon. Vita & vitfläck får ha oddeye (ett öga blått, ett öga kopparfärgat). Maskade/colourpoint britter skall ha blå ögon, då anlaget för blå ögon följer med maskningen (de kan inte ha annat än blå ögonfärg).

Ögonfärgen brukar i de flesta fallen blekna med åren, även om det finns individer som behåller den längre. Detta är inte bundet till britterna, det är något som sker inom alla raser.

Temperament[redigera | redigera wikitext]

Till sinnet är brittiskt korthår lugn och stillsam och därför en av de populäraste katterna i Sverige. Även om dessa katter ibland också kan vara aktiva och springa och klättra omkring, så ligger de för det mesta hellre bredvid sin ägare i soffan och tar det lugnt. Brittiskt korthår har en stabil karaktär och är väl anpassad för en tillvaro som innekatt.

Brittiskt korthår i färgen blå

Halsa[redigera | redigera wikitext]

Brittiskt korthår är en relativt hälsosam ras, trots detta finns det vissa sjukdomar som rasen dras med. Ingen av dessa sjukdomar är unik för Brittiskt korthår & förekommer också hos huskatter ("bondkatter").

Hypertrofisk Kardiomyopati (HCM) innebär förtjockning på hjärtmuskulaturen som ofta leder till plötslig död på drabbade individer. Man undersöker HCM med ultraljud hos specialistveterinärer, då får man reda på om katten är drabbad vid det tillfället eller om hjärtat ser normalt ut. Tyvärr kan man inte säga att katten inte kommer att drabbas längre fram i livet av HCM, men det minskar de mest aggressivt drabbade fallen och på sikt kommer undersökningarna bidra till en ännu hälsosammare ras. Det finns hälsoprogram framtagna för andra kattraser som många Brittiskt korthår-uppfödare följer, t.ex. PawPeds hälsoprogram för HCM.[1]

Polycystisk njursjukdom (PKD) innebär att kattens njurar täcks av små cystor som förstör njurens funktion. Detta var en sjukdom som britten drabbades av då nytt blod parades in i rasen via Perserkatter. Tidigare var man tvungen att ultraljudsundersöka katten för att få fram en bild av hur dagsläget såg ut med kattens njurar, men nuförtiden finns ett DNA-test som kan säkerställa ifall katten bär på anlaget eller ej. Om katten bär på anlaget är denne drabbad av PKD och skall inte användas i avel, ur en etisk och moralisk synvinkel.

Höftledsdysplasi (HD) innebär att kattens höftskålar inte är korrekt formade för att hålla höftlederna, vilket ofta föranleder artros och enorm smärta för katten. Idag är det ändå ovanligt att man hälsoundersöker för denna defekt hos Brittiskt korthår, delvis för att man inte riktigt vet hur man ska ställa sig till den.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”PawPeds”. pawpeds.com. https://pawpeds.com/healthprogrammes/hcm.html. Läst 22 april 2016.