Brons
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Från vilken källa/vilka källor är datainsamlingen gjord? (2010-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Brons är benämningen på rödaktiga legeringar med koppar och andra metaller, vanligen tenn. [1]
Användning
Brons har historiskt använts för gjutning av vapen och prydnadsföremål samt i tillverkning av mynt.
Brons används i stor utsträckning vid tillverkning av musikinstrument, exempelvis cymbaler och strängar till stränginstrument, men är också mycket vanligt på båtar som material till propeller och för ventiler under vattenytan, så kallade skrovgenomföringar.
Jämfört med mässing (koppar och zink) är brons svårare att bearbeta, men har bättre hållfasthet och korrosionsmotstånd. Tennbrons kan utan större svårighet mjuklödas, medan det är mycket besvärligt att mjuklöda berylliumbrons.
I vissa tillämpningar kan brons användas för tillverkning av korrosionshärdiga fjädrar.
I tävlingssammanhang tilldelas ofta tredjeplatsen en medalj i brons.
Typer av brons
- Klockbrons består av 78–85 % koppar och 15–22 % tenn. Ibland ingår 1–3 % bly istället för lika mycket tenn. Klockbrons används till hästklockor, skeppsklockor och vällingklockor. Formen görs av sand och måste förstöras efter varje gjutning. Enligt sägnen lade man förr i silver för att få en finare klang i klockan.
- Oljebrons är en legering som framställts genom sintring. En typisk sammansättning är 89,5 % koppar, 9,5 % tenn och 1% kol. Oljebrons används för glidlager. Sintringen medför att metallen innehåller porer, som kan dränkas in med smörjolja och lagret blir på så sätt självsmörjande under lång tid. Detta förenklar underhållet av den anordning där lagret är inbyggt. Även om lagret skulle gå torrt, ger oljebrons så pass låg friktion att varmgång inte nödvändigtvis uppstår.
- Myntbrons, för att metallen skall vara pressbar i kallt tillstånd får inte tennhalten vara för hög. Svensk myntbrons brukar bestå av 95% koppar, 4 % tenn och 1 % zink.
- Konstbrons är bronser anpassade för god gjutbarhet med mindre betoning på hållfasthet. Konstbronser innehåller ofta zink och bly. En vanlig variant innehåller 86,7 % koppar, 6,7 % tenn, 3,3 % zink och 3,3 % bly. Vissa konstbronser innehåller dock betydligt mer zink. Bronsskulpturer avsedda att stå utomhus och få ett överdrag av ädelärg, kopparkarbonat, får dock inte innehålla zink, och brukar därför bestå av 90-95 % koppar och 5-10 % tenn.[2]
Legeringen malm kan idag betraktas som en sorts brons. Bland andra bronstyper märks kanonmetall, lagerbrons, spegelbrons och fosforbrons.
Även kopparlegeringar där tenn inte är den näst största metallen kallas ofta brons, såsom aluminiumbrons, arsenikbrons, berylliumbrons, blybrons och manganbrons.
Etymologi
Ordet brons (medeltidsgrekiska: brontēsíon) härstammar antagligen ursprungligen från staden Brindisi (grekiska: Brentḗsion/Βρεντήσιον), känd för brons, alternativt, kanske ursprungligen, från det persiska birinj/biring ("brons").[3]
Se även
Referenser
- ^ ”Brons”. Nationalencyklopedin. 4 maj 2014. http://www.ne.se/brons. Läst 25 april 2014.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1930). Svensk uppslagsbok. Bd 5. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 7
- ^ "Brons". NE.se. Läst 2012-05-29.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Brons.
