Bror Abelli

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bror Abelli
FöddBror Edvard Abelli
26 juli 1880
Borgsjö, Sverige
Död12 november 1962 (82 år)
Överjärna, Sverige
Andra namnBror Edvard Olsson
IMDb SFDb

Bror Edvard Abelli, ursprungligen Bror Edvard Olsson, född 26 juli 1880 i Borgsjö, Medelpad, död 12 november 1962 i Överjärna, Södermanland, var en svensk regissör, skådespelare, sångare, författare och biografägare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Efternamnet Abelli tar han sig i samband med att han 1906 startar firman AB Abelli Fabriker i Hudiksvall. Hösten 1908 flyttar han till Umeå, där han börjar arrangera filmvisningar i Ordenshusets lokaler; Umeå Nya Biograf. Hösten 1909 uppför Abelli på endast fyra veckor biografen Thalia – döpt såväl efter musan som efter Umeås första teater, invigd 1853 – på Kungsgatan 58 i centrala Umeå. De första månaderna trampar Abelli själv autopianot innan han har råd att anlita en pianist, senare även en violinist och 1912 en hel orkester om åtta man.[2]

I februari 1910 filmas de första rörliga bilderna i Umeå, från travtävlingar, och filmen visas snart på Thalia. Från hösten 1910 visar biografen rörliga bilder även från Barnens Dags-firandet, som Abelli stött såväl ekonomiskt som i rollen som "BD-pappa". [2]

I januari 1911 invigs en ny biograf med 180 sittplatser – den första i landet kallad Röda Kvarn – kombinerad med kafélokaler, på Skolgatan 62 (vid nuvarande Vasaplan). Konstnären Otto Wretling bidrar med snickeri- och målningsarbeten. Abelli hyr biografen på fem år och annonserar den som "Sveriges modernaste biograf". Redan 1913 flyttas dock verksamheten och namnet Röda Kvarn till Thalias nyrestaurerade lokaler, och i det som nu kommer att kallas "Gamla Kvarn" anordnas framöver möten, konserter och – sedan Umeå Teaterhus brunnit ned – teater. Abelli bildar ett amatörteatersällskap och skriver själv revyer.[2]

Midsommarafton 1915 omkommer Abellis yngsta barn i en drunkningsolycka. Dessutom konkurrerar flera nya biografer om filmpubliken. Hösten 1916 avvecklar Abelli sina affärer i Umeå och flyttar till Sundsvall, där han 1918 öppnar en biograf, Röda Kvarn, i hörnet av Östra Esplanaden och Sjögatan. I sinom tid kommer Abelli att äga eller driva ett tjugotal biografer från Kiruna i norr till Stockholm i söder,

År 1922 flyttar Abelli vidare till Stockholm, där han 1924 startar filmtidskriften Filmkuriren, och blir en flitig debattör i film- och biograflågor innan han på 1930-talet lägger film- och biograflivet åt sidan. Han startar också ett bolag för filmproduktion, vars första film, Gamla gatans karneval – med bland andra Thor Modéen och Valdemar Dahlquist i rollerna – får premiär i Gävle 1923.[2]

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Till Bror Abellis minne är biografen på Västerbottens museum döpt till Bio Abelli. Vid invigningen 1970 visades Abelli-producerade Löjen och tårar från 1924.[2]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Regi och filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Producent[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Abelli, Bror (1930). Droppen som längtar till havet: Pelle Vinning. Stockholm: Chelius. Libris 1337549 
  • Abelli, Bror (1940). En kort historik över Olaus Magnus Gothus och Nordens geografi från 4:de århundradet f. Kr. till 1500-talet samt orienterande förklaringar till Carta marina.. Stockholm: Union. Libris 1360203 
  • Abelli, Bror (1956). Mirakelresor genom tidlösheten: [en uppenbarelsebok om: livet, meningen, målet]. Järna: Förlaget AAAB. Libris 1937007 
  • Abelli, Bror (1934). Rikets hemligheter. (Bibliofiluppl. tr. i 300 ex.). Stockholm: Sju pelares orden. Libris 1350412 
  • Abelli, Bror (1911). En ropandes röst.. Stockholm: Lindström. Libris 1630688 
  • Abelli, Bror (1931). Javes bok: den gudomliga uppenbarelsen.. Stockholm: Sju pelares orden. Libris 1350411 
  • Abelli, Bror; Olson Arvid (1915). Salt och peppar. Stockholm. Libris 1630689 
  • Abelli, Bror (1955). Vi, evighetslågor!: en liten stridsskrift i den största frågan. Järna: AAAB-förl. Libris 1433089 
  • Abelli, Bror (1937). Vindfallskungen: versroman om vardagsfolk och vargatid. Stockholm: [Biogr. bokförl. ab.]. Libris 1360204 
  • Zamore Karl Otto, Abelli Bror, red (1942). Sveriges servitriser. Stockholm: Biografiska bokförl.-ab. Libris 1429952 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bror Abelli”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58433&iv=OVERVIEW. Läst 5 augusti 2012. 
  2. ^ [a b c d e] Forslund, Lennart (2013). ”Biografkungen Bror Abelli”. i Olsson Lars Gunnar, Haugen Susanne, Edlund Lars-Erik, Tedebrand Lars-Göran. Umeå 1314-2014: 100 berättelser om 700 år. Skrifter / utgivna av Johan Nordlander-sällskapet, 0348-6664 ; 30. Skellefteå: Artos & Norma. Libris 14803107. ISBN 978-91-7580-668-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]