Valdemar Dalquist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Valdemar Dalquist
Valdemar Dalquist i filmen Brokiga blad 1931.
Valdemar Dalquist i filmen Brokiga blad 1931.
Född Carl Mauritz Dahlqvist
23 september 1888
Ås församling, Sverige
Död 20 januari 1937 (48 år)
Stockholm
Aktiva år 1909–1937
Maka Karin Gardtman
(19??-1933)
SFDb

Valdemar Dalquist, född 23 september 1888 i Ås församling, Skaraborgs län, död 20 januari 1937 i Stockholm, var en svensk skådespelare, sångare, författare, textförfattare och regissör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Dalquist engagerades som skådespelare hos Sigrid Sandberg 1909-1910 och var fram till 1917 engagerad vid olika resande teatersällskap bland annat hos Karin Swanström. Han engagerades till Mosebacke och Södrateatern i Stockholm.

I början av 1920-talet började han samarbeta med Fred Winter vilket resulterade i flera sjömansvalser. I Stockholm gjorde Valdemar Dalquist sig känd som en vältextande kuplettsångare och en rolig sketchaktör både hos Ernst Rolf och Karl Gerhard.

Dalquist engagerades av Gösta Ekmans teatrar fram till 1933. Från 1934 var han ledande revyartist hos Kar de Mumma på Blancheteatern. Han filmdebuterade 1921 i Klaus Albrechts Cirkus Bimbini och kom att medverka i drygt 10 filmer som skådespelare. I mitten av 1930-talet var han en tid ordförande i SKAP.

Han var gift med revysångerskan Karin Gardtman. Dalquist är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[1]

Film[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus och regi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1921 Oristevs Än leva de gamla gudar
Otto Hellqvist
Svasse Bergquist Vasateatern[2]
1922 Cornevilles klockor
Robert Planquette, Louis Clairville och Charles Gabet
Nils Johannisson Oscarsteatern[3]
1922 Bajadären
Emmerich Kálmán, Julius Brammer och Alfred Grünwald
Nils Johannisson Oscarsteatern[3]
1923 Boseart Katja
Jean Gilbert, Leopold Jacobson och Rudolph Österreicher
Nils Johannisson Oscarsteatern[3][4]
1923 Madame Pompadour
Rudolf Schanzer, Ernst Welisch och Leo Fall
Nils Johannisson Oscarsteatern[5]
1923 Poivre Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel
Elvin Ottoson Oscarsteatern[6]
1924 Teaterdirektören Operettprinsessan
Richard Kessler, Will Steinberg och Walter Brommé
Nils Johannisson Oscarsteatern[7]
1925 Nattens drottning
Franz Arnold, Ernst Bach och Walter Kollo
Valdemar Dalquist Vasateatern[8]
1925 Orloff
Ernst Marischka och Bruno Granichstaedten
Nils Johannisson Oscarsteatern[9]
1926 Hollandsflickan
Leo Stein, Béla Jenbach och Emmerich Kálmán
Oskar Textorius Oscarsteatern[3]
1926 Jules Benjamin
René Mercier, André Bardé och Benjamin Rabier
Nils Johannisson Södra Teatern[10][11]
1931 Teodor Trötte Teodor
Max Neal och Max Ferner
Folkteatern[12]
1932 Medverkande Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard
Axel Witzansky
Valdemar Dalquist
Vasateatern[13]
1932 Källarmästaren Kanske en diktare
Ragnar Josephson
Gösta Ekman Vasateatern[14][15]
1932 Broadway
Philip Dunning och George Abbott
Mauritz Stiller Vasateatern[16]
1932 Adam Adam och Evorna
Sigurd Hoel och Helge Krog
Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[17]
1932 I de bästa familjer
Moss Hart
Gösta Ekman Gösta Ekmans Folkteater[18]
1933 Medverkande Domaredansen
Erik Lindorm
Per-Axel Branner Gösta Ekmans Folkteater[19]/
Vasateatern[20]
1933 Bartendern Luftexpressen
Alexander Lestyan och János Vaszary
Folkteatern[21]
1935 Medverkande Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[22]
1935 Felix Munck En förtjusande fröken
Ralph Benatzky
Gösta Ekman Vasateatern[23][24]
1936 John Hm, sa greven, revy
Kar de Mumma
Harry Roeck Hansen Blancheteatern[25][26]

Regi (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater
1925 Nattens drottning
Franz Arnold, Ernst Bach och Walter Kollo
Vasateatern[8]
1932 Tidens ansikten, en femtonöresopera, revy
Karl Gerhard
Vasateatern
Regi tillsammans med Axel Witzansky[13]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Dalquist, Valdemar (1935). På de bräder som ...: dikter. Stockholm: Geber. Libris 1352979 
  • Dalquist, Valdemar (1936). Vardagsvers.. Stockholm: Geber. Libris 1362903 
  • Dalquist, Valdemar (1927). Med håg och fallenhet för teater: en bandaktörs härjningståg från Ystad till Haparanda. Stockholm: Geber. Libris 1328690 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hitta graven
  2. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 31 maj 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-05-31/143/7. Läst 22 juli 2015. 
  3. ^ [a b c d] Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder.... Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. Sid. 107. Libris 784760 
  4. ^ ”Katja”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P8400&pos=84. Läst 9 juni 2015. 
  5. ^ Teaternytt”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-28/293/11. Läst 26 juli 2015. 
  6. ^ ”Gri-Gri”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24976&pos=67. Läst 5 juni 2015. 
  7. ^ E. N-in (11 oktober 1924). ”'Operettprinsessan' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-10-11/278/10. Läst 29 augusti 2015. 
  8. ^ [a b] Sven Haglund (9 april 1925). ”Tysk ungkarlskonst på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-04-09/96/10. Läst 28 augusti 2015. 
  9. ^ ”Orloff”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22442&pos=114. Läst 10 juni 2015. 
  10. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 12 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-12/308/10. Läst 2 augusti 2015. 
  11. ^ Två premiärer på lördagkvällen”. Dagens Nyheter: s. 16. 14 november 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-11-14/310/16. Läst 2 augusti 2015. 
  12. ^ Trötte Teodor trött igen”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 juli 1931. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1931-07-05/178/11. Läst 3 januari 2016. 
  13. ^ [a b] Erik Nyblom (2 januari 1932). ”Nyårsrevyerna”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/9. Läst 27 augusti 2015. 
  14. ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015. 
  15. ^ Bo Bergman (25 september 1932). ”'Kanske en diktare': R. Josephson har premiär”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-09-25/261/1. Läst 7 januari 2016. 
  16. ^ Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 oktober 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-10-24/290/8. Läst 4 januari 2016. 
  17. ^ Erik Nyblom (6 november 1932). ”Tre teaterpremiärer: 'Adam och Evorna' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-06/303/10. Läst 4 januari 2016. 
  18. ^ Oscar Rydqvist (20 november 1932). ”'I de bästa familjer' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-11-20/317/24. Läst 4 januari 2016. 
  19. ^ Söndagens revypremiärer: Lindorms gröna ängar på Folkan”. Dagens Nyheter: s. 6. 2 januari 1933. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-01-02/1/6. Läst 4 januari 2016. 
  20. ^ Cyrano (5 februari 1933). ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-05/34/10. Läst 11 juli 2015. 
  21. ^ Oscar Rydqvist (26 februari 1933). ”'Luftexpressen' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1933-02-26/55/16. Läst 27 augusti 2015. 
  22. ^ Revysuccès på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 13. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/13. Läst 8 januari 2016. 
  23. ^ ”En förtjusande fröken”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14204&pos=375. Läst 14 juli 2015. 
  24. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1935) s. 395
  25. ^ ”Hm, sade greven”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22205&pos=94. Läst 28 juli. 
  26. ^ Oscar Rydqvist (9 april 1936). ”'Hm, sade greven' på Blancheteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-04-09/97/1. Läst 9 januari 2016.