Bruden avklädd av sina ungkarlar, till och med

Bruden avklädd av sina ungkarlar, till och med (La mariée mise à nu par ses célibataires, même) är ett konstverk av Marcel Duchamp och har kallats för Duchamps viktigaste konstverk från dada-perioden.

Verket skapades 1915-23 och består av ett motiv indelat i tre paneler på stora glasskivor. Motivet är skapat med hjälp av bland annat blyfolie, oljefärg och damm, och verket mäter 283x189 cm.

Idén till verket fick Marcel Duchamp 1913, och han gjorde ett stort antal förstudier och anteckningar, men även en prototyp inför detta verk. I anteckningarna finns beskrivet de regelverk och myter som behövs för läsningen av verket. Han publicerade dessa anteckningar och studier under namnet Den gröna asken 1934. Anteckningarna är dock svårtydda eftersom de på Marcel Duchamps typiska manér är fulla av tvetydigheter och ordvitsar.

En förklaring utifrån anteckningarna i Den gröna asken är att verket är menat att föreställa det oberäkneliga mötet mellan "bruden", i den övre panelen av verket, och hennes nio "ungkarlar", som finns samlade i den undre panelen i form av ett antal mystiska mekaniska apparater. I mitten finns tre åtskiljande glasskivor som kallas för "brudens kläder".

Det stora glaset ställdes ut första gången 1926 på Brooklyn Museum innan det av misstag skadades och glaset krackelerade. Verket reparerades då av Marcel Duchamp själv. Idag ingår verket i den permanenta samlingen vid Philadelphia Museum of Art.

Michel Duchamp sanktionerade repliker av Det stora glaset, de två första 1961 för en utställning på Moderna Museet i Stockholm, utförda tillsammans med Duchampkännaren Ulf Linde och den tredje 1966 för Tate Gallery i London.