Budgetunderskott
Ett budgetunderskott uppstår när staten förbrukar mer pengar än den får in. Statsskulden är summan av budgetunderskotten från alla tidigare år.
Budgetunderskottet varierar med konjunkturen. Därför delas det ibland upp i ett strukturellt budgetunderskott, som inte beror av konjunktursvängningarna, och ett konjunkturellt budgetunderskott, som är stort vid lågkonjunktur och litet vid högkonjunktur. Anledningen till det konjunkturella budgetunderskottets variation är att skatteintäkterna är små när ekonomin är i lågkonjunktur, samt att transfereringarna, det vill säga bidragen, samtidigt är stora.
Sveriges statsskuld
Sverige har sedan mitten på 1970-talet haft underskott i budgeten. Sedan krisen på 1990-talet då statsskuldens andel av BNP uppgick till över 70% har den sjunkit till under 40% år 2006, och kommer att stabilisera sig där till 2017, enligt Riksgäldens prognos[1].
Statsskulden var 2015-07-31 över 1 381 miljarder kronor. I början på 2015 var den 36 % av BNP.[2]
Staten lånar också själv ut pengar. Skillnaden, den så kallade nettoskulden var år 2006 19 procent av BNP.[3] Kommunsektorn och socialförsäkringssystemen som här inte räknas in har betydligt större tillgångar än skulder. Skulle dessa räknas in skulle Sverige ha en nettotillgång.[4]
Se även
Referenser
- ^ ”Historik i diagram - Riksgalden.se”. www.riksgalden.se. https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Sveriges-statsskuld-oversikt/Historik-i-diagram/. Läst 20 december 2015.
- ^ ”Riksgälden”. https://www.riksgalden.se/. Läst 27 augusti 2015.
- ^ ”Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv” (pdf). Statistiska Centralbyrån (SCB). mars 2007. sid. 12. http://www.scb.se/Grupp/Teman/Sveriges_Ekonomi/_Dokument/Sverigsekonomikv406x.pdf200. ”Statens finansiella tillgångar uppgick i slutet av tredje kvartalet 2006. Statens nettoskuld uppgick alltså till 526 miljarder, motsvarande 19 procent av BNP.”
- ^ ”Sveriges ekonomi - Statistiskt perspektiv” (pdf). Statistiska Centralbyrån (SCB). mars 2007. sid. 11. http://www.scb.se/Grupp/Teman/Sveriges_Ekonomi/_Dokument/Sverigsekonomikv406x.pdf200. ”Det innebär att tillgångarna översteg de samlade skulderna med drygt 360 miljarder kronor, motsvarande 13 procent av BNP. Den offentliga sektorn i Sverige har alltså en betydande finansiell nettoförmögenhet, till skillnad från de flesta andra länder.”
Externa Länkar
