Bulgariens administrativa indelning
Bulgariens administrativa indelning baseras sedan 1999 på 28 regioner (bulgariska: области/oblasti; singularis област, oblast). Regionerna är i sin tur uppdelade i totalt 265 kommuner (община/obsjtina).
Regioner
[redigera | redigera wikitext]
Regionerna är administrativa territoriella enheter namngivna efter sin huvudstad.[1] Varje region leds av en guvernör utsedd av Bulgariens ministerråd och biträds av en administration. Sofia är huvudstad för både regionen Sofia och huvudstadsregionen Sofia. Gränserna för regionerna stämmer ungefärligen med de 28 okrăger (distrikt) som landet indelades i före år 1987.
Det finns 31 valkretsar till nationalförsamlingen: en valkrets var i 26 regioner, två valkretsar i regionen Plovdiv och tre valkretsar i huvudstadsregionen. Varje valkrets väljer 4 till 16 ledamöter beroende på folkmängd.[2]
| Karta | Region | Befolkning (2017) | Befolkningstillväxt (2016/2017) | Area (km²) |
Befolkningstäthet (2017) (personer/km²) |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Blagoevgrad | 307 882 | -0,8 % | 6 478 | 47,53 |
| 2 | Burgas | 411 579 | -0,3 % | 7 618 | 54,03 |
| 5 | Chaskovo | 231 276 | -0,9 % | 4 033 | 57,35 |
| 3 | Dobritj | 176 145 | -1,3 % | 4 700 | 37,48 |
| 4 | Gabrovo | 110 254 | -1,9 % | 2 053 | 53,70 |
| 27 | Jambol | 120 470 | -1,5 % | 4 209 | 28,62 |
| 6 | Kărdzjali | 151 113 | +0,2 % | 4 032 | 37,48 |
| 7 | Kjustendil | 121 099 | -1,9 % | 3 027 | 40,01 |
| 8 | Lovetj | 126 961 | -1,7 % | 4 134 | 30,71 |
| 9 | Montana | 132 214 | -1,8 % | 3 595 | 36,78 |
| 10 | Pazardzjik | 257 965 | -1,1 % | 4 393 | 58,72 |
| 11 | Pernik | 122 421 | -1,1 % | 2 377 | 51,50 |
| 12 | Pleven | 244 209 | -1,6 % | 4 216 | 57,92 |
| 13 | Plovdiv | 669 796 | -0,3 % | 5 973 | 112,14 |
| 14 | Razgrad | 113 714 | -1,5 % | 2 648 | 42,94 |
| 15 | Ruse | 221 336 | -1,0 % | 2 616 | 84,61 |
| 17 | Silistra | 110 562 | -1,2 % | 2 862 | 38,63 |
| 16 | Sjumen | 172 966 | -0,9 % | 3 365 | 51,40 |
| 18 | Sliven | 188 433 | -0,7 % | 3 646 | 51,68 |
| 19 | Smoljan | 107 282 | -2,0 % | 3 532 | 30,37 |
| Sofia | Sofia (huvudstadsregion) | 1 325 429 | +0,1 % | 1 349 | 982,53 |
| 20 | Sofia | 231 563 | -1,1 % | 7 277 | 31,82 |
| 21 | Stara Zagora | 319 067 | -0,7 % | 4 959 | 64,34 |
| 22 | Tărgovisjte | 112 474 | -1,1 % | 2 735 | 41,12 |
| 23 | Varna | 472 120 | -0,1 % | 3 819 | 123,62 |
| 24 | Veliko Tărnovo | 239 132 | -1,3 % | 4 684 | 51,05 |
| 25 | Vidin | 86 927 | -2,2 % | 3 071 | 28,31 |
| 26 | Vratsa | 165 645 | -1,8 % | 4 098 | 40,42 |
Kommuner
[redigera | redigera wikitext]Kommuner i Bulgarien är administrativa territoriella organisationer. Varje kommun ska ha en befolkning på över 6 000 personer och det största avståndet från kommunens centrum bör inte överstiga 40 km.[1] Enligt befolkningsdata från 2015 uppfyller 50 kommuner inte minimikravet på 6 000 personer. Kommunen är en juridisk person, har äganderätt, bestämmer lokala skatter[3] och har en självständig kommunal budget.
Till förvaltningen av varje kommun väljer dess röstberättiga invånare ett kommunfullmäktige med 11 till 101 medlemmar beroende på kommunens storlek och en borgmästare. Borgmästaren utser en sekreterare i kommunen, som organiserar den kommunala förvaltningen.
Det finns 265 kommuner i Bulgarien.
I landet finns totalt 10 kommuner, 7 städer och 3 byar, med enbart en ort i kommunen. Städerna är Dobritj, Dolna Banja, Jambol, Koprivsjtitsa, Kritjim, Perusjtitsa och Plovdiv samt byarna Anton, Tjavdar och Tjelopetj.
Ortsborgmästare
[redigera | redigera wikitext]Enskilda orter inklusive tillhörande mark kan ha separata borgmästarämbeten (кметство, kmetstvo) som tar över vissa uppgifter från kommunnivån.[1] Borgmästarämbetet inrättas genom beslut av kommunens kommunfullmäktige efter samråd med invånarna i de berörda områdena. För att en ort ska ha en egen borgmästare ska det finnas fler än 100 invånare.[1]
Huvudstadskommunen Stolitjna obsjtina och kommuner med fler än 300 000 invånare (Plovdiv och Varna) är indelade i stadsområden (rajoner).[1] Lagen gör det också möjligt att dela in kommuner med mellan 100 000 och 300 000 invånare i rajoner.
Historia 1987–1999
[redigera | redigera wikitext]Under Todor Zjivkovs kommunistiska administration slogs okrăgerna samman 1987 till nio större regioner.[4] De gamla områdena återställdes 1999, men beteckningen "oblast" behölls. Härnedan listas de nio storregionerna, tillsammans med okrăger de bestod av.
| Regioner 1987–1999 | Sammanslagna av okrăgerna |
|---|---|
| Burgas | Burgas, Jambol, Sliven |
| Chaskovo | Chaskovo, Kărdzjali, Stara Zagora |
| Lovetj | Gabrovo, Lovetj, Pleven, Veliko Tărnovo |
| Montana (Michajlovgrad till 1993) | Michajlovgrad, Vidin, Vratsa |
| Plovdiv | Pazardzjik, Plovdiv, Smoljan |
| Razgrad | Razgrad, Ruse, Silistra, Tărgovisjte |
| Sofia (huvudstad) | Sofia (huvudstad) |
| Sofia | Blagoevgrad, Kjustendil, Pernik, Sofia |
| Varna | Tolbuchin (Dobritj), Sjumen, Varna |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”Administrative and territorial structure of the Republic of Bulgaria act” (på engelska) (RTF). Ministry of Regional Development and Public Works. 8 december 2023. https://www.mrrb.bg/static/media/ups/articles/attachments/ADMINISTRATIVE%20AND%20TERRITORIAL%20STRUCTURE%20OF%20THE%20REPUBLIC%20OF%20BULGARIA%20ACT07148e39a8070bf03c861ee467307a04.rtf. Läst 7 oktober 2025.
- ^ ”Republic of Bulgaria”. ElectionGuide. https://www.electionguide.org/elections/id/3595/. Läst 4 mars 2022.
- ^ ”Municipalities’ own revenue as an instrument for financial independence” (pdf). Globalization and its Socio-Economic Consequences 2020. SHS Web of Conferences. sid. 3. https://www.shs-conferences.org/articles/shsconf/abs/2021/03/shsconf_glob20_07003/shsconf_glob20_07003.html. Läst 4 mars 2022.
- ^ Government Structure of Bulgaria – countrystudies.us, webbplats som samarbetar med Library of Congress (engelska)
| |||||
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från bulgariskspråkiga Wikipedia.