C.R.A. Fredberg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från C R A Fredberg)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
C. R. A. Fredberg

Carl Rudolf A:son (Andersson-) Fredberg, född 29 oktober 1863 vid Majbergsliden i Majorna i Göteborg, död 18 februari 1933 i Göteborg, var en svensk skribent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

I sin ungdom arbetade Fredberg som tryckerilärling och från 1880 som kontorist i några år. Hans första alster var Den vansinnige i Majorna, en liten skrift baserad på det så kallade Wetterlindska blodsdramat i Göteborg 1887.

Fredberg var främst känd som Göteborgshistoriker genom sitt verk Det gamla Göteborg vilket kom ut i två upplagor 1919-1923, häftesvis där de tre delarna omfattade 25 häften vardera, för 1 krona styck eller tre delar i en bibliofilupplaga för 300 kronor. Bokverket omfattade närmare 2 700 sidor och 1 600 illustrationer. Det var inför Göteborgs 300-årsjubileum (1923) som Fredberg började verkets utgivning, vilket skulle innehålla Skildringar, lokalhistoriska anteckningar, sägner, historietter, anekdoter, personalia, porträtter, interiörer samt vyer av gamla hus, gårdar och gator.

Åren 1884-1886 var han medarbetare i Nyaste Förposten, 1887-1888 i skämttidningen Glunten och på 1890-talet i två perioder i Göteborgs Aftonblad. Fredberg blev därefter frilansare och hade aldrig mer någon anställning. År 1902 gav han ut uppslagsverket Från vår merkantila och industriella värld, i två band. Det första innehåller historiker, biografier och porträtt till Göteborgs äldsta och förnämsta handelshus, och i det andra behandlas en del yngre firmor samt framträdande representanter för storindustrin och sjöfarten.

Aron Jonason och Göteborgswitzen kom ut i två upplagor 1915.

Fredberg gav under åren 1892-1918 ut helgtidskrifterna Påsken, Pingsten, Midsommarbladet Piff och Göteborgs Jultomte. Under sina tidiga år skrev Fredberg noveller och romaner som blev mycket populära och återgavs som följetonger i dagspressen.

Hans lyriska produktion var omfattande under 1880- och 1890-talen, mest var det natur- och stämningsskildringar, även berättande dikter med motiv från havet och skärgården, men framför allt hans älskade Majorna.

Under pseudonymen "Dargar Göte" skrev han piratromanen Böljans dotter eller Smugglarna på Djäfvulsskäret, som kom ut i två delar på sammanlagt 688 sidor. Boken blev en stor framgång och fick en efterföljare Helga Morton eller Den vita gestalten på Porsholmen. Åren 1903-1908 gav han ut romanbladet Göteborgs-Följetongen, en 16-sidig veckoskrift för 10 öre, vilket vållade Fredberg stora ekonomiska bekymmer, då lönsamheten uteblev.

Revyen Luftskeppet eller En nyårsafton på Mars bestod av två tablåer, den ena förlagd utanför restaurangen på Långedrag men Nya Varvet i bakgrunden, den andra förlagd till planeten Mars, dit ensemblen från Folkan fördes per luftskepp. En enaktsparodi på scenen Lilla helgonet föregick revyen och spelet blev en stor framgång med över 60 visningar. Enaktaren Minnen och fanatasier eller På soaré hos Teater-Nisse, en scenisk efterrätt visades på Stora Teatern 1910/1911, en revy som speglade det årets göteborgshändelser.

Som teaterförfattare kunde han se två av sina dramatiska verk sätta upp på scen i Göteborg: Lars Gathenhjelm vid Stora teaterns 50-årsjubileum september-oktober 1909 samt I Ostindiska kompaniets dagarLorensbergsteatern, januari-mars 1917. Båda uppsättningar gjorde stor succé och gick 32 respektive 35 gånger för fulla salonger.

Han tillhörde Publicistklubben från år 1900, var med i Gnistan och Personhistoriska samfundet samt satt i Göteborgs gatunamnskommitté.

Fredberg dog av lunginflammation/blodpropp och begravdes den 24 februari 1933 på Östra kyrkogården. I sitt testamente skapade han en donationsfond Signe och C R A Fredbergs minnesfond (makan gick bort den 17 mars 1954), där avkastningen den 15 december årligen skulle delas ut till behövande sjuka eller arbetslösa journalister, företrädesvis i Göteborg samt deras efterlämnade oförsörjda änkor och barn. Publicistklubbens västra krets svarade för vilka som skulle erhålla utdelning. Första utdelningen skedde 1955, men verkställdes först 1956 efter att man avvaktat ett domstolsutslag. Fonden uppgick 1956 till cirka 9 000 kronor, och behållningen i testamentet till 39 000 kronor. Gamla Majpojkars förbund erhöll 4 000 kronor till en stipendiefond för elever vid Majornas läroverk.

En minnesutställning över Fredberg arrangerades i mitten av mars 1956 på Teaterhistoriska museet. Medarrangör var Publicistklubbens västra krets.

Fredbergsgatan i Majorna är uppkallad efter honom.[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Föräldrarna var sjökaptenen Lars Andersson (†1864) och Johanna Charlotta Ljung (f.1836 i Fröderyd, Västra härad, Småland - död 1905). Han gifte sig 1903 med Signe Elisabeth Petré (1876-17 mars 1954), dotter till den kände boktryckaren Sven Petré från Vänersborg och Emma Weidling. Makan var till stor hjälp för Fredberg i hans arbete, då hon bland annat var en skicklig fotograf.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Böcker[redigera | redigera wikitext]

Från vår merkantila och industriela verld

Redaktörskap[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs jultomte: illustrerad tidning för allvar och skämt. Göteborg: Göteborgs jul-tomte. 1885, 1892-1893, 1898. Libris länk 
  • Påsken: illustrerad tidning. Göteborg: Påsken. 1893-1919. Libris länk 
  • Pingsten: illustrerad vår- och sommar-tidning. Göteborg: Pingsten. 1895-1918. Libris länk 
  • Piff: göteborgskt skämtblad. Göteborg: C. R. A. Fredberg. 1899-1918. Libris länk 
  • Göteborgsföljetongen: illustreradt romanblad. Göteborg: Petrés. 1903-1908. Libris länk  - Vari publicerades: Helga Morton eller Den hvita gestalten på Porsholm : romantiserad verklighetsskildring ur lifvet i Göteborg 1903-1904.
  • Stockholms-följetongen: illustreradt romanblad. [Göteborg]: Stockholms-följetongen. 1904-1908. Libris länk 
  • Skånska följetongen: illustreradt romanblad. Göteborg: Följetongens förlag. 1905-1908. Libris länk 
  • Svenska följetongen: illustrerad familjetidskrift. Göteborg: Följetongens förlag. 1905-1908. Libris länk 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 99. Libris länk. ISBN 91-7029-460-7 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nelson, Kjell (2006). ”Skriftställare Fredberg: (som skrev mycket mer än Det gamla Göteborg)”. Göteborg förr och nu 2006(31),: sid. 63-78. 0348-2189. ISSN 0348-2189.  Libris 10303484
  • Vretblad, Johannes (1957). Fredbergiana: en krönika om en krönikör [Carl Rudolf Fredberg]. Göteborg: utg. Libris länk 
  • Fredbergspengar varje jul till behövande journalistfamiljer, Göteborgs-Tidningen, 16 mars 1956.
  • Azar, Robert (2015). ”Det fredbergska monumentet”, i Tidskriften Staden #12.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]