Blodpropp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blodpropp
Klassifikation och externa resurser
Trombos syns som en blåaktig ton i den högra foten.
ICD-10 I74
ICD-9 444
MeSH engelsk

Blodpropp, även kallad trombos, är ett tillstånd som orsakas av blodkoagulation inuti blodkärlen. Tromboser kan drabba kranskärlen (koronartrombos), venerna (ventrombos), och orsaka obstruktion av blodkärlen (tromboembolism). En blodpropp som vandrar kallas emboli.

en blodpropp kan upkomma vid åderförfettning (hette förut åderförkalkning men eftersom att det kom fram att det inte har något alls med kalk att göra har det bytt namn) då blodet levrar sig i kärlen, om det skulle hända i hjärtat får man en hjärtinfarkt och i hjärnan en hjärninfarkt.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

En blodpropp uppstår om kärlväggen är trasig; vid kontakt med dess innandöme börjar blodet levras. Blodproppar kan helt täppa igen ett kärl, så att vävnaden inte får något syre, det vill säga, drabbas av ischemi.

En blodpropp kan antingen täppa igen en artär eller en ven. När en artär täpps igen kan det få allvarliga följder för det område i kroppen som skulle ha fått syre och näring med blodet, vävnaderna kan skadas eftersom de inte får tillräckligt med blod.

En trombos sitter fast i kärlväggen och växer långsamt. Det gör att blodflödet successivt blir sämre. Om det går tillräckligt långsamt kan några delar av kroppen hitta andra vägar för blodet.

Denna typ av blodproppar kan bildas var som helst i kroppen, även i kroppens inre organ, som tarmar och njurar. En blodpropp i hjärtat kan leda till hjärtinfarkt. Det organ som är känsligast för syrebrist är hjärnan; en blodpropp i hjärnan kallas för slaganfall (en: stroke).

En blodpropp i en ven gör att kroppsdelen där blodproppen sitter ofta blir svullen och öm; vaderna på underbenens baksida är ett ställe som ofta drabbas av detta.

Emboli[redigera | redigera wikitext]

En emboli är en blodpropp som lossnar från kärlväggen och följer med blodflödet. När kärlen blir för smala fastnar proppen och stänger då plötsligt av blodflödet helt. Dessa proppar är därför ofta allvarligare än tromboserna. Emboli i lungorna är särskilt allvarligt. En tromboflebit är en inflammerad blodpropp i ett ytligt blodkärl, oftast på benet. Detta är relativt ofarligt men ska alltid behandlas om den sitter ovanför knät.

Blodproppar i hjärtats kranskärl gör så hjärtat inte kan arbeta; man får en hjärtinfarkt. Vanligt är även blodpropp i benet, vilket orsakar ömhet men i sig är ofarligt; dock ökar det risken för lungemboli om det inte behandlas.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Det finns en rad riskfaktorer för att drabbas av blodpropp. Rökning, trombofili, högt blodtryck, högt kolesterol, vissa p-piller, långvarigt stillasittande (vid till exempel flygresor), diabetes, för lite motion och stress kan orsaka detta. Ärftlighet är också en betydande faktor. Blodproppar kan också uppstå vid sängläge, bland annat efter stora kirurgiska ingrepp.

Aortaaneurysm (åderbråck i stora kroppspulsådern) kan yttra sig i blodproppar i benen.[1]

Symtom, undersökning och behandling[redigera | redigera wikitext]

Symtomen beror på vad det är för typ av blodpropp och var den sitter. Blodpropp i en artär ger svår smärta på grund av syrebrist. Syrebrist i hjärnan brukar dock inte orsaka smärta, utan i stället andra besvär beroende på vilken del av hjärnan som drabbas, se stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA). För blodpropp i hjärtat, se hjärtinfarkt.

En blodpropp i lungan ger framför allt andnöd, se lungemboli. Blodpropp i en ven ger ofta svullnad och ömhet i den kroppsdel där blodet ansamlas, se djup ventrombos.

Det finns olika undersökningar beroende på var proppen sitter. Ultraljud, datortomografi, kontraströntgen och scintigrafi är olika metoder att påvisa blodproppar eller skador orsakade av dessa.

Behandlingen beror på vad det är för typ av blodpropp och var den sitter, exempelvis kan läkemedel användas för att lösa upp blodproppen och för att förhindra att nya bildas. Ibland kan blodproppar avlägsnas kirurgiskt med operation.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Brack-pa-stora-kroppspulsadern-i-magen/?ar=True

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]