Cajamarca (departement)
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2026-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Cajamarca | |||
| Departement | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Peru | ||
|---|---|---|---|
| Koordinater | 6°37′S 78°47′V / 6.617°S 78.783°V | ||
| Huvudstad | Cajamarca | ||
| Area | 33 304,32 km²[1] | ||
| Folkmängd | 1 445 237 (2026)[2] | ||
| Befolkningstäthet | 43,39 invånare/km² | ||
| Guvernör | Gregorio Santos Guerrero | ||
| Tidszon | PET (UTC−5) | ||
| ISO 3166-2 | PE-CAJ | ||
| UBIGEO | 06 | ||
| Geonames | 3699087 | ||
.svg) Departementets läge i Peru
| |||
| Wikimedia Commons: Cajamarca Department | |||
| Redigera Wikidata | |||
Cajamarca är ett av 24 departement i Peru. De preliminära resultaten från folkräkningen 2025 visar en befolkning av 1 490 769 invånare.[3]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Cajamarca är det departement där Anderna tränger in i Peru, men regionen har inga högre bergstoppar. Floden Marañón bildar gräns mot Amazonas, varefter floden förenar sig med Amazonfloden.
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Jordbruket är den viktigaste näringen i departementet. De viktigaste exportgrödorna till andra regioner är majs, potatis, yuccapotatis, vete och kaffe. Regionen har en lång tradition av textilproduktion och är fortfarande en betydande tillverkare. Gruvnäringen spelar en viktig roll, och Yanacochagruvan räknas som en av världens rikaste guldgruvor. Turismen har också stor betydelse, inte minst tack vare staden Cajamarcas historiska värden.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Regionen har en historia som sträcker sig över flera tusen år. Tidiga kulturer har efterlämnat spår i form av grottmålningar och stenarbeten. Kontur Huasi var en administrativ och ceremoniell ort med tempel och monument, känd för guldarbeten av hög kvalitet. Vid Pacopampa finns ytterligare betydande arkeologiska lämningar. I Ventanilla de Otuzco förekommer begravningsnischer inhuggna direkt i berget, ett begravningssätt som återfinns på flera platser i regionen.
Cajamarca-kulturen, med fynd av keramik besläktad med Chavin, utvecklades under 200-talet. Regionen införlivades med Inkariket under 1400-talet och blev ett betydande centrum för textilproduktion.
År 1532 tillfångatogs den siste inkan, Atahualpa, av Francisco Pizarro i Cajamarca. Trots att en lösensumma i form av ett rum fyllt med guld betalades av indianerna lät spanjorerna inkan avrättas.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]Cajamarca är det departement i Peru med störst andel landsbygdsbefolkning, med en urbaniseringsgrad på endast 24,7 procent. Befolkningen är övervägande spansktalande och inslaget av quechuaindianer är litet. Trots detta är analfabetismen hög, uppgående till 27,2 procent.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Den första nationalparken i Peru, Cutervo nationalpark, bildades 1961 med syfte att bland annat skydda guacharofågeln. Departementet är även känt för sina tjurfäktningar, som arrangeras under hela året.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Cajamarca är indelat i 13 provinser.
| Provins | Huvudort | Befolkning (2000) | Antal distrikt |
|---|---|---|---|
| Cajabamba | Cajabamba | 73 555 | 4 |
| Cajamarca | Cajamarca | 272 437 | 12 |
| Celendin | Celendin | 88 420 | 12 |
| Chota | Chota | 179 214 | 19 |
| Contumazá | Contumazá | 34 345 | 8 |
| Cutervo | Cutervo | 157 955 | 15 |
| Hualgayoc | Bambamarca | 80 551 | 3 |
| Jaén | Jaén | 199 036 | 12 |
| San Ignacio | San Ignacio de la Frontera | 134 859 | 7 |
| San Marcos | San Marcos | 53 990 | 7 |
| San Miguel | San Miguel de Pallaques | 63 516 | 13 |
| San Pablo | San Pablo | 27 803 | 4 |
| Santa Cruz | Santa Cruz de Succhabamba | 46 261 | 11 |
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ läs online, www.inei.gob.pe , läst: 6 december 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ Estadística Poblacional (på spanska), Perus hälsoministerium, läs online, läst: 31 december 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Censos nacionales 2025 Crecimiento y Distribución de la Población, Primeros Resultados”. INEI. sid. 30. https://cdn.www.gob.pe/uploads/document/file/10065890/8200490-peru-crecimiento-y-distribucion-de-la-poblacion-primeros-resultados.pdf?v=1780249363.
| |||||||
