Majs

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Majs
Zea mays - Köhler–s Medizinal-Pflanzen-283.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
OrdningGräsordningen
Poales
FamiljGräs
Poaceae
SläkteMajssläktet
Zea
ArtMajs
Z. mays
Vetenskapligt namn
§ Zea mays
AuktorLinné, 1753
Hitta fler artiklar om växter med
Majskolvar av olika sorter. Observera skillnaderna i storlek och färg.
Majsstjälk.
Zea mays "fraise"
Zea mays "Ottofile giallo Tortonese”
Thailändskt majsgodis i form av en majsformad karamell.

Majs (Zea mays) är en ettårig, upp till 6 meter hög art i familjen gräs. Det var Christofer Columbus som tog majsen till Europa.

Majs är en kulturväxt medan de vilda släktingarna benämns teosint. Enligt vissa fynd påbörjades odlande av majs i Sydamerika och Mexiko redan för 10 000 år sedan.

Hanblomställningen sitter i toppen av plantan och honblomställningarna, som blir majskolvar, i bladvecken. Frukterna, majskornen, är mycket stärkelserika. Strået är märgfyllt. Majsen domesticerades i Centralamerika, och hade vid de vitas ankomst spritt sig till stora delar av Nordamerika.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

  • subsp. huehuetenangensis
  • subsp. mexicana
  • subsp. parviglumis
  • subsp. mays - representerar den odlade majsen.

Grupper[redigera | redigera wikitext]

Den odlade majsen delas in i ett antal sortgrupper beroende på användning:

  • Flintmajs (Z.mays Indurata-Gruppen)
  • Mjölmajs (Z.mays Amylacea-Gruppen)
  • Popmajs (Z.mays Microsperma-Gruppen)
  • Prydnadsmajs (Z.mays Japonica-Gruppen)
  • Sockermajs (Z.mays Saccharata-Gruppen)
  • Tandmajs (Z.mays Dentiformis-Gruppen)

Odling och användning[1][redigera | redigera wikitext]

Majs odlas i tropiskt, subtropiskt och tempererat klimat i de flesta delar av världen. Det finns tusentals majssorter som passar att odla under olika betingelser och för olika ändamål. Majs är näst efter vete och ris det viktigaste och mest spridda sädesslaget i världen. Det är också den första växt i odling för vilken genmodifierade varianter utgör en signifikant andel av den odlade arealen.

Majs innehåller inte gluten och majsmjöl är därför ett bra alternativ till vetemjöl för de som lider av celiaki.

Popcorn, ett av världens populäraste snacks, görs genom att värma torkade majskorn i het vegetabilisk olja och vänta på att kornen ska börja "poppa" (puffas). Det som händer under denna process är att kornen vänds in-och-ut.

Det förekommer att majsen skördas innan den blivit fullvuxen. Den kallas då minimajs och är så pass mjuk att man äter den hel med kolv och allt.[2]

Polenta är små gryn framställda av majskornets kärna. Av polenta görs bland annat gröt och denna majsgröt är nationalrätt i norra Italien.

I Korea gör man ett te av majs som heter Oksusu cha.

Majsodling i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Majs har börjat odlas i större skala[3] i Sverige (c:a 1,5 % av Sveriges totala skördesareal)[4]. Då främst till bränsle och foder för djur.[5]


Majskolv[6]
Näringsvärde per100 g
Vatten68,8 g
Energi524 kJ
Protein3,9 g
Kolhydrater22,1 g
Fett1,4 g
Varav mättat fett0,2 g
Varav enkelomättat fett0,5 g
Varav fleromättat fett0,7 g
Vitamin A18 μg
Pyridoxin (B6)0,18 mg
Askorbinsyra (C)7 mg
Alfatokoferol (E)0,1 mg
Mineraler
Kalcium3 mg
Järn0,51 mg
Magnesium39 mg
Kalium294 mg
Zink0,5 mg
Fosfor105 mg
Jod1 μg
Selen0,5 μg
Antioxidanter
β-karoten168 μg

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Olle G. Olsson. ”Majs”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/majs. Läst 13 maj 2015. 
  2. ^ ”ICA: Minimajs”. Ica.se. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2012. https://archive.is/20120802074638/http://www.ica.se/recept-mat/mat-a-o/m/matolja1/. Läst 11 januari 2012. 
  3. ^ ”Den svenska majsarealen”. syngenta.com. Arkiverad från originalet den 25 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120125102124/http://www.syngenta.com/country/se/sv/affarsmeny/Pages/majs.aspx. Läst 20 juli 2011. 
  4. ^ ”SCB - Statistik över svenska skördar 2010”. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/JO1901_2011A01_BR_09_JO01BR1101.pdf. Läst 25 februari 2012. 
  5. ^ ”Allt fler lantbrukare väljer majs”. sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=3050755. Läst 20 juli 2011. 
  6. ^ ”Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas”. Arkiverad från originalet den 13 november 2014. https://web.archive.org/web/20141113165131/http://www7.slv.se/Naringssok/Naringsamnen.aspx?LivsmedelsId=345. Läst 13 november 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]