Calloselasma rhodostoma

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Calloselasma rhodostoma
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Calloselasma rhodostoma.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningOrmar
Serpentes
FamiljHuggormar
Viperidae
SläkteCalloselasma
Cope, 1860
ArtCalloselasma rhodostoma
Vetenskapligt namn
§ Calloselasma rhodostoma
Auktor(Kuhl, 1824)
Synonymer
Ancistrodon rhodostoma SMITH 1943[2]
Agkistrodon annamensis BOURRET 1936[3]
Ancistrodon annamensis ANGEL 1933
Agkistrodon rhodostoma DE 1917[4]
Leiolepis rhodostoma DUMÉRIL 1854[5]
Trigonocephalus rhodostoma BOIE 1827[6]
Calloselasma annamensis
Hitta fler artiklar om djur med


Calloselasma rhodostoma[6] är en ormart som beskrevs av Kuhl 1824. Calloselasma rhodostoma är ensam i släktet Calloselasma som ingår i familjen huggormar.[7][8] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Arten förekommer på Malackahalvön samt på flera sydostasiatiska öar. Den är med en längd av 1,5 till 3 meter en stor orm. Calloselasma rhodostoma lever i skogar och äter ödlor, andra ormar, småfåglar och mindre däggdjur. Den beskrivs som aggressiv och det giftiga bettet medför mycket allvarliga reaktioner hos människor. Honor föder levande ungar (ovovivipari).[9]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[7]

  • C. r. rhodostoma
  • C. r. annamensis


Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] 2012 Calloselasma rhodostoma Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Smith, M.A. (1943) The Fauna of British India, Ceylon and Burma, Including the Whole of the Indo-Chinese Sub-Region. Reptilia and Amphibia. 3 (Serpentes)., Taylor and Francis, London. 583 pp.
  3. ^ Bourret, R. (1936) Les Serpents de l'Indochine, vol. 2., Imprimerie Henri Basuyau & Cie, Toulouse.
  4. ^ de Rooij, N. DE (1917) The Reptiles of the Indo-Australian Archipelago. Il. Ophidia., Leiden (E. J. Brill), xiv + 334 S.
  5. ^ Duméril, A. M. C., BIBRON, G. & DUMÉRIL, A. H. A., (1854) Erpétologie générale ou histoire naturelle complète des reptiles. Tome septième. Deuxième partie, comprenant l'histoire des serpents venimeux., Paris, Librairie Encyclopédique de Roret: i-xii + 781-1536
  6. ^ [a b] Boie, F. (1827) Bemerkungen über Merrem's Versuch eines Systems der Amphibien, 1. Lieferung: Ophidier., Isis van Oken, Jena, 20: 508-566.
  7. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (4 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/calloselasma+rhodostoma/match/1. Läst 24 september 2012. 
  8. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Calloselasma rhodostoma
  9. ^ Mattison, Chris (2015). ”Gattung Calloselasma” (på tyska). Schlangen der Welt. London, München: Dorling Kindersley. sid. 191. ISBN 978-3-8310-3145-0 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]