Carl Carlsson Gyllenhielm
| Carl Carlsson Gyllenhielm | ||
|---|---|---|
| ||
| Carl Carlsson Gyllenhielm, Porträtterad av Jacob Heinrich Elbfas | ||
Titlar
| ||
| Tidsperiod | 1615 | |
| Tidsperiod | 1616 | |
| Tidsperiod | 1617 | |
| Tidsperiod | 1617-1620 | |
| Företrädare | Göran Nilsson Gyllenstierna | |
| Efterträdare | Gabriel Bengtsson Oxenstierna | |
| Tidsperiod | 1620 | |
| Företrädare | Göran Nilsson Gyllenstierna | |
| Efterträdare | Gabriel Bengtsson Oxenstierna | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för | Sverige | |
| Slag/krig | 1598 Näftåget 1600 Slaget vid Karksi 1601 Slaget vid Kokenhusen 1601 Belägringen av Wolmar | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 4 mars 1574 | |
| Död | 17 mars 1650 (76 år) | |
| Begravd | Strängnäs domkyrka | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Gyllenhielm, oäkta gren av Vasaätten | |
| Sätesgård | Gudilov och Ribbingeholm | |
| Far | Hertig Karl (senare Karl IX) | |
| Mor | Karin Nilsdotter | |
Familj
| ||
| Make/maka | Kristina Ribbing | |
| ||
| Gyllenhielms grav i Strängnäs domkyrka | ||
| ||
Carl Carlsson Gyllenhielm, född 4 mars 1574, död 17 mars 1650, adlad Gyllenhielm 1592, friherre 1615, militär; fältmarskalk 1616, riksråd 1617, ståthållare över Ingermanland 1617, riksamiral 1620. Utomäktenskaplig son till hertig Karl och frillan Karin Nilsdotter,[1] prästdotter från Östergötland.
Biografi
Gyllenhielm uppfostrades på Julita kungsgård, där hertigen ordnade en skola för honom och ett tiotal adliga djäknar. I förläning blev han den förste landshövdingen i Ingermanland och Kexholms län. Han sändes även utomlands för att fullborda sin ståndsmässiga utbildning, bland annat vid franska hovet, innan han återvände till Sverige för ett långt och tidvis pressat liv i faderns och rikets tjänst.
Under kriget med Polen hamnade Carl Carlsson Gyllenhielm efter Belägringen av Wolmar 1601 i polsk fångenskap och hölls inspärrad i hela 12 år, tillsammans med Jakob De la Gardie. Efter ett flyktförsök fick Gyllenhielm i sex och ett halvt år bära de fotbojor som fortfarande idag hänger i hans gravkor i Strängnäs domkyrka. Tiden i fångenskap fördrev han med att skriva och översätta psalmer. Sedan han befriats 1613 upphöjdes Gyllenhielm av sin halvbror Gustav II Adolf i tur och ordning till friherre, fältmarskalk 1616 och till landshövding 1617. På den posten stannade han i tre år. 1620 blev Carl Carlsson Gyllenhielm riksamiral och var medlem av drottning Kristinas förmyndarregering 1633–1644. 1615 erhöll Carl Carlsson Gyllenhielm Huseby som förläning. Gyllenhielm lät här anlägga ett järnbruk som förblev centrum för den sydsvenska järnhanteringen i 300 år. 1622 utökades hans Småländska förläningar med Trestenshult och Midingsbåte, där han lät anlägga landskapets första glasbruk. År 1623 fick han av kungen i förläning ett område sydväst om Neva kring floderna Slavjanka, Izjora och Tosna. Vid Slavjankas utflöde i Neva anlades först sätesgårdarna Gudilov och Ribbingeholm. År 1627 erhöll han det tidigare Sundbyholms klostergods på vilket han lät uppföra en ny huvudbyggnad. År 1629 lät han även uppföra en skola på egendomen något som anses vara den första folkskolan på svensk landsbygden, denna skola var i drift fram till 1987. Kring 1632 lät han uppföra sitt "hovställe" Karlberg, föregångaren till Karlbergs slott i Stockholm. 1643 lät han bekosta uppförandet av Runö S:ta Magdalena kyrka på Runö, Estland. Han levde sina sista år på Karlbergs slott och är begravd i Strängnäs domkyrka 1650, där gravkorets utsmyckning minner om viktiga skeden i hans liv.
Friherre Gyllenhielm (n:o 7) till Bergkvara i Småland 1615. Halvbroder till kung Gustav II Adolf, vars lik han förde till Sverige efter slaget vid Lützen 1632, sedan en av drottning Kristinas fem förmyndare.
Gift 1615 med Kristina Ribbing (1593–1656), dotter till riksskattemästaren Seved Svensson Ribbing nr. 15 och Anna Eriksdotter Gyllenstierna av Lundholmen nr 3. Äktenskapet blev barnlöst. Efter Gyllenhielms död 1650 övergick förläningen i Ryssland i familjen Ribbings ägo.
Se även
Referenser
Litteratur
- Larsson, Lars-Olof (1999). ”Frillosonen som blev vasaättens gudfader”. Populär historia (nr. 8): sid. 23-26. http://www.popularhistoria.se/artiklar/frillosonen-som-blev-vasaattens-gudfader/.
| Företrädare: Göran Nilsson Gyllenstierna |
Sveriges riksamiral 1620–1650 |
Efterträdare: Gabriel Bengtsson Oxenstierna |