Hoppa till innehållet

Carlota

Från Wikipedia
En karta som illustrerar provinsen Matanzas, där Carlotas minnesplats finns.

Carlota Lucumí, död i november 1844, var en afrikansk-född kubansk slavinna och upprorsledare som tillhörde Yorubafolket.[1][2]

Tillsammans med slavinnan Lucumí Ferminia var Carlota en av ledarna för slavupproret vid Triunvirato-plantagen i Matanzas, Kuba 1843–1844.[2][3]

Lite är känt om Carlotas liv, men hon sägs ha kidnappats från sitt hem i Afrika som tioåring, och sålts att jobba på socker- och bomullsplantager på Kuba.[4] Historiker har brottats med bristen på tillförlitliga källor som dokumenterar slavars liv. Den mesta informationen om Carlota och hennes samtida kommer från vittnesmål som samlats in efter uppror.

Triunvirato-upproret var ett i en serie slavuppror över hela Kuba 1843. Det kännetecknades av massivt våld mot vita tillsyningsmän och plantageägare, samt stora egendomsskador. Vissa historiker nämner ett ökande antal förslavade människor på Kuba och spridandet av nyheter och ideologi bland slavar på ön som de främsta drivkrafterna bakom upproret.[5] Andra historiker nämner påverkan från den angränsande karibiska ön Haitis självständighetsrörelse och avskaffandet av slaveriet, vilket spred revolutionära idéer till människor på Kuba.[6] Ytterligare andra nämner tidigare kubanska slavuppror, som Aponte-upproret 1812 ledd av José Antonio Aponte.[6]

Carlota ska ha spridit upproret från Triunvirato-plantagen till den närliggande Acaná-plantagen. Hon samlade stöd från stora mängder slavar, och i slutet av revolten var totalt fem plantager inblandade. Hon var också känd för en våldsam attack mot tillsyningsmannens dotter.[5]

Carlota dog i strid under upproret.[7] Hon har hyllats som en martyr som dog i kampen för frihet. Hennes minne har använts för att koppla ihop slavuppror med den kubanska revolutionen 1959. Operation Carlota, Kubas intervention i Angola 1975, är döpt efter henne.[8] Vid Triunvirato-plantagen finns ett minnesmärke som hedrar Carlota.[1]

  1. ^ [a b] Nielsen, Euell A. (10 maj 2020). ”Carlotta Lucumi, “La Negra Carlota” (?- 1844) •” (på amerikansk engelska). https://www.blackpast.org/global-african-history/carlotta-lucumi-la-negra-carlota-1844/. Läst 5 november 2021. 
  2. ^ [a b] Araujo, Ana Lucia (2014-08-07) (på engelska). Shadows of the Slave Past: Memory, Heritage, and Slavery. Routledge. ISBN 978-1-135-01197-0. https://books.google.se/books?id=mRMWBAAAQBAJ&pg=PA198&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 5 november 2021 
  3. ^ Finch, Aisha K. (2015-05-21) (på engelska). Rethinking Slave Rebellion in Cuba: La Escalera and the Insurgencies of 1841-1844. UNC Press Books. ISBN 978-1-4696-2235-4. https://books.google.se/books?id=RyQUCAAAQBAJ&q=rethinking+slave+rebellion+in+cuba&pg=PP1&redir_esc=y#v=snippet&q=Carlota%20&f=false. Läst 5 november 2021 
  4. ^ ”WHM: THE YORUBA WOMAN WHO LED A CUBAN SLAVE REVOLT” (på amerikansk engelska). AFROPUNK. 27 mars 2019. https://afropunk.com/2019/03/whm-the-yoruba-woman-who-led-a-cuban-slave-revolt/. Läst 5 november 2021. 
  5. ^ [a b] Aisha K. Finch (21 maj 2015). Rethinking Slave Rebellion in Cuba: La Escalera and the Insurgencies of 1841-1844. UNC Press Books. https://books.google.se/books?id=RyQUCAAAQBAJ&dq=aisha+finch+rethinking&lr=&source=gbs_navlinks_s. Läst 7 november 2021 
  6. ^ [a b] Curry-Machado, Jonathan (2004-04-01). ”How Cuba burned with the ghosts of British slavery: race, abolition and the Escalera”. Slavery & Abolition 25 (1): sid. 71–93. doi:10.1080/0144039042000220937. ISSN 0144-039X. https://doi.org/10.1080/0144039042000220937. Läst 7 november 2021. 
  7. ^ IBW21 (26 oktober 2018). ”Meet Cuba's Machete-wielding Freedom Fighter” (på amerikansk engelska). Institute of the Black World 21st Century. https://ibw21.org/reparations/meet-cubas-machete-wielding-freedom-fighter/. Läst 5 november 2021. 
  8. ^ Myra Ann Houser (1 februari 2015). ”Avenging Carlota in Africa: Angola and the Memory of Cuban Slavery”. Ouachita Baptist University. https://scholarlycommons.obu.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1041&context=articles. Läst 5 november 2021.