Taiwanrosenfink
| Taiwanrosenfink Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Finkar Fringillidae |
| Släkte | Rosenfinkar Carpodacus |
| Art | Taiwanrosenfink C. formosanus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Carpodacus formosanus | |
| Auktor | Ogilvie-Grant, 1911 |
| Synonymer | |
| |
Taiwanrosenfink[2] (Carpodacus formosanus) är en fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.[3] Tidigare behandlades den som underart till vinröd rosenfink.
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Taiwanrosenfinken är med kroppslängden 15–16 cm en medelstor till stor rosenfink, med konformad näbb och kluven stjärt. Likt andra rosenfinkar skiljer sig dräkten åt kraftigt mellan könen, där hanen är nästan helt karmosinröd och honan gråbrun. Jämfört med liknande vinröd rosenfink är den större med tydligt längre stjärt. Hanen än mer bjärt färgad med lite mer inslag av vitt i tertialerna, medan honan har något kraftigare fläckat bröst och mörkare buk. Även kontaktlätet skiljer sig, där det mycket korta "zip" är något längre. Sången beskrivs som ett kort tvåstavigt "bee-do" eller "do-bee".[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln förekommer i bergstrakter på Taiwan.[3] Den betraktades tidigare som en isolerad underart till vinröd rosenfink (C. vinaceus) men genetiska studier visar på betydande skillnader.[5][6] Den behandlas därför numera allmänt som egen art.[3][7][8] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Taiwanrosenfinken hittas i skogsbryn, täta bamubsnår och vägrenar i bergsbelägna områden. Födan består av olika sorters frön som den mestadels letar efter på marken, men även lågt i vegetationen. Dess häckningsbiologi är okänd.[4]
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Arten har ett rätt begränsat utbredningsområde men det finns inga tecken på vare sig några substantiella hot eller att populationen minskar.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Carpodacus formosanus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2020). Taiwan Rosefinch (Carpodacus formosanus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344125 14 mars 2020).
- ^ Wu, H.-C., Lin, R.-C., Hung, H.-Y., Yeh, C.-F., Chu, J.-H., Yang, X.-J., Yao, C.-J., Zou, F.-S., Yao, C.-T., Li. S.-H. & Lei, F.-M. (2011) Molecular and morphological evidences reveal a cryptic species in the Vinaceous Rosefinch Carpodacus vinaceus (Fringillidae; Aves). Zool. Scripta 40(5): 468–478.
- ^ Tietze, D.T., Päckert, M., Martens, J., Lehmann, H. & Sun, Y.-H. (2013) Complete phylogeny and historical biogeography of true rosefinches (Aves: Carpodacus). Zool. J. Linn. Soc. 169(1): 215–234.
- ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.2). doi : 10.14344/IOC.ML.9.2.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör taiwanrosenfink.
Wikispecies har information om Carpodacus formosanus.- Läten på xeno-canto.org
|