Challenge Desgrange-Colombo

Från Wikipedia

Challenge Desgrange-Colombo var en var en internationell tävling på årsbasis inom landsvägscykling från 1948 till 1958. Tävlingen instiftades av sporttidningarna L'Équipe (Frankrike), La Gazzetta dello Sport (Italien) samt Het Nieuwsblad-Sportwereld och Les Sports (båda belgiska) och baserade sig på poäng som cyklisterna fick för placeringar i vissa utvalda lopp som hölls i de tre länderna: Paris-Roubaix, Tour de France, Paris-Tours, Milano-Sanremo, Giro d’Italia, Lombardiet runt, Flandern runt, Vallonska pilen och Paris-Bryssel. Andra året, 1949, tillkom Schweiz runt, 1951 tillfogades Liège-Bastogne-Liège och till sist Vuelta a España 1958. Utöver tävlingen för individuella cyklister utdelades det också pris till bästa nation. Challenge Desgrange-Colombo kan ses som den första föregångaren till senare officiella världscuper.

Tävlingen uppkallades efter grundaren av Tour de France, Henri Desgrange, och den förre direktören för La Gazzetta dello Sport, och därmed även för Giro d'Italia, Emilio Colombo (som avlidit strax innan tävlingen instiftades i oktober 1947).

Efter tre raka vinster av klassikerspecialisten (och belgaren) Fred De Bruyne skar det sig mellan arrangörerna (La Gazzetta och L'Equipe var ju skaparna av de stora etapploppen - girot och touren - vilka förvisso var för sig gav dubbelt så många poäng som var och en av de övriga tävlingarna, men dessa senare var ju fem gånger så många till antalet och stod således för 72% av totalpoängen - den belgiska dominansen bidrog ju inte heller till försäljningen av tidningar i Italien och Frankrike) och tävlingen lades ner 1958. Den ersattes dock genast av Pernod, som 1958 skapat ett liknande pris, "Prestige Pernod", som tilldelades bäste fransman i en uppsättning franska tävlingar, och från 1959 fyllde Super Prestige Pernod, som var öppen för alla nationaliteter, succesivt igen hålet efter Challenge Desgrange-Colombo i takt med att tävlingar som hölls utanför Frankrike lades till. Super Prestige Pernod lades i sin tur ner 1987 och ersattes av den första officiella världscupen, UCI World Cup 1988.

Poängfördelning[1][redigera | redigera wikitext]

De två första åren delades poäng ut till de 25 främsta i de ingående loppen enligt:

30-26-23-22-21-20-19-18-17-16-15-14-13-12-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

med dubbla poäng i Tour de France och Giro d'Italia.

Från 1950 fick endast de femton främsta i loppen poäng:

20-17-15-13-11-10-9-8-7-6-5-4-3-2-1

med dubbla poäng i de stora etapploppen.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

År Individuellt Bästa nation
Segrare Tvåa Trea Segrare Tvåa Trea
1948 Belgien Briek Schotte Italien Fermo Camellini Italien Gino Bartali Italien Italien Belgien Belgien Frankrike Frankrike
1949 Italien Fausto Coppi Italien Gino Bartali
Italien Fiorenzo Magni
Italien Italien Belgien Belgien Frankrike Frankrike
1950 Schweiz Ferdi Kübler Italien Fiorenzo Magni Schweiz Hugo Koblet Italien Italien Frankrike Frankrike Belgien Belgien
1951 Frankrike Louison Bobet Schweiz Ferdi Kübler Italien Fiorenzo Magni Frankrike Frankrike Italien Italien Belgien Belgien
1952 Schweiz Ferdi Kübler Italien Fausto Coppi Belgien Stan Ockers Italien Italien Belgien Belgien Frankrike Frankrike
1953 Italien Loretto Petrucci Frankrike Louison Bobet Belgien Stan Ockers Italien Italien Belgien Belgien Frankrike Frankrike
1954 Schweiz Ferdi Kübler Belgien Raymond Impanis Frankrike Louison Bobet Belgien Belgien Italien Italien Frankrike Frankrike
1955 Belgien Stan Ockers Frankrike Louison Bobet Belgien Jean Brankart Belgien Belgien Frankrike Frankrike Italien Italien
1956 Belgien Fred De Bruyne Belgien Stan Ockers Frankrike Jean Forestier Belgien Belgien Frankrike Frankrike Italien Italien
1957 Belgien Fred De Bruyne Belgien Raymond Impanis Italien Gastone Nencini Belgien Belgien Frankrike Frankrike Italien Italien
1958 Belgien Fred De Bruyne Belgien Rik Van Looy Luxemburg Charly Gaul Belgien Belgien Italien Italien Frankrike Frankrike

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt Challenge Desgrande-Colombo på Wielergeschiedenis.be.