Charlotte Gainsbourg
| Charlotte Gainsbourg | |
.jpg) Charlotte Gainsbourg 2022. | |
| Född | Charlotte Lucy Gainsbourg 21 juli 1971 London, Storbritannien |
|---|---|
| Utbildad vid | École Jeannine-Manuel |
| Aktiva år | 1985– |
| Make | Yvan Attal |
| Släktingar | Serge Gainsbourg (far) Jane Birkin (mor) Lou Doillon (halvsyster) |
| Betydande roller | |
| She i Antichrist | |
| IMDb SFDb | |
Charlotte Gainsbourg, född 21 juli 1971 i London, är en fransk skådespelare och sångare. Hon är dotter till Serge Gainsbourg och Jane Birkin samt gift med Yvan Attal.
Film och teater[redigera | redigera wikitext]
Gainsbourg debuterade i filmen Paroles et musique 1984, där hon spelade Catherine Deneuves dotter.[1] År 1986, vann hon ett César-pris för "Mest lovande skådespelerska" för filmen L'effrontée, och år 2000 vann hon pris för "Bästa kvinnliga biroll" för filmen La Bûche.
År 1994 gjorde Gainsbourg sin scendebut i David Mamets Oleanna på Théâtre de la Gaîté-Montparnasse.
2009 spelade Gainsbourg en av huvudrollerna i Lars Von Triers kontroversiella film Antichrist. Den andra huvudrollen spelades av Willem Dafoe. Hon hade även en av de bärande rollerna i von Triers nästa film, Melancholia från 2011. 2013 kom den avslutande filmen i von Triers trilogi, Nymphomaniac, där hon återigen spelade huvudrollen.
I juni 2021 offentliggjordes att hon valts som ledare för årets upplaga av Deauville American Film Festival.[2]
Musik[redigera | redigera wikitext]
Charlotte Gainsbourg musikdebuterade 1986 med den kontroversiella sången "Lemon Incest", som hon sjöng tillsammans med sin far Serge Gainsbourg.[3]
Gainsbourg har sjungit titelsången i tre av sina filmer och har släppt fem album, Charlotte forever (1986), 5:55 (2006), IRM (2009), Stage Whisper (2011) och Rest (2017). År 2004 sjöng hon i duett med den franska popstjärnan Étienne Daho på hans singel "If".
Filmografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]
- 1984 – Paroles et musique
- 1985 – Jag är ingen barnunge längre (originaltitel: L'Effrontée)
- 1988 – Den lilla tjuven (La Petite voleuse)
- 1996 – Jane Eyre
- 1996 – Anna Oz
- 2003 – 21 gram (21 Grams)
- 2005 – Lemming
- 2006 – The Science of Sleep
- 2007 – I'm Not There
- 2009 – Antichrist
- 2010 – Trädet
- 2011 – Melancholia
- 2013 – Nymphomaniac
- 2014 – Samba
- 2015 – Every Thing Will Be Fine
- 2017 – Snömannen
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
- 1986 – Charlotte Forever
- 2006 – 5:55
- 2009 – IRM
- 2011 – Stage Whisper
- 2017 – Rest
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”ENTRETIEN. Charlotte Gainsbourg, paroles et musique” (på franska). Courrier international. 22 september 2011. https://www.courrierinternational.com/article/2011/08/25/charlotte-gainsbourg-paroles-et-musique. Läst 3 juli 2021.
- ^ ”Charlotte Gainsbourg to head 47th Deauville American film festival” (på engelska). RFI. 23 juni 2021. https://www.rfi.fr/en/culture/20210623-charlotte-gainsbourg-to-head-47th-deauville-american-film-festival-culture-france-cinema-jane-birkin-serge-gainsbourg. Läst 3 juli 2021.
- ^ Charlotte Gainsbourg i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 25 augusti 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Charlotte Gainsbourg.
|