Cheerleading

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cheerleader)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Cheerleaders
Svenska mästarna 2007, Haninge Power Cheer Eagles.
Cheerleaders övar inför en tävling

Cheerleading är en ursprungligen amerikansk sport, som numera spridits över världen. Det var till en början ett sätt att stödja det egna laget vid idrottsevenemang, vilket förblivit vanligt förekommande särskilt i USA. Cheerleading skapades på 1860-talet av Johnny Campbell. Utövarna använde först så kallade "pompoms" av papper och hejade mest på fotbolls- och basketmatcher. Nu har cheerleading spridit sig över hela världen och årligen anordnas stora nationella och internationella mästerskap. Sedan 1980-talet utövas cheerleading som tävlingsinriktad sport i Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Cheerleading utvecklades vid amerikanska universitet från slutet av 1800-talet. Ursprungligen var utövarna män och deras insats bestod av att leda hemmapublikens hejaramsor vid idrottsevenemang. Exempelvis var USA:s tidigare president George W. Bush cheerleader som student vid Yale University[1].

Gradvis kom dock kvinnor att delta, och under efterkrigstiden har cheerleading fått sin moderna utformning som kombinerar avancerade trick, uniformer och hejaramsor. Cheerleading har därefter etablerats som en fristående sport med egna tävlingar.

Svenska Cheerleadingförbundet som organiserar idrotten cheerleading i Sverige, dess utövare och medlemsföreningar har idag över 6 000 medlemmar i 52 föreningar. Varje år arrangeras DM, RM och SM, samt att Sverige deltar i EM, VM och klubb-VM. Sverige är genom SCF medlemmar i International Cheer Union, ICU och European Cheer Union, ECU.

ICU som organiserar cheerleading internationellt har 110 medlemsländer på sex kontinenter och är sedan december 2016 provisoriskt erkända av Internationella olympiska kommittén, IOK.

Cheerleading idag[redigera | redigera wikitext]

Cheerleading kan beskådas som "hejarklacksledning" vid matcher i de flesta lagsporter och även vid speciella cheerleadinguppvisningar eller -tävlingar. Ett tävlingsprogram är två och en halv minuter långt och utförs på en speciell cheerleadingmatta framför domare. Varje lag har en egen specialgjord tävlingsmusik som ofta är en mix av olika låtar i högt tempo.

Traditionell cheerleading - det som kallas cheer i tävlingssammanhang - är en blandning av bygg (stunts) och mänskliga pyramider, samt volter, hopp, dans och ramsor. Viktiga moment är:

  • Stunt - även kallat bygg och är lyft som av utförs av 2-5 personer. Vanligast är att en byggrupp består av en topp som lyfts eller kastas, två baser som lyfter varsin fot och en bakperson som håller i vaderna på toppen (en framperson som stödjer stuntet framifrån förekommer i de lägre klasserna). Exempel på stunts är lib (liberty) på ett ben med fribenet i olika svåra positioner och även basket toss, där utövarna med hjälp av en speciell teknik kan kasta upp en flygare (flyer/topp) flera meter upp i luften, där hon eller han utför gymnastiska moment eller akrobatiska konster.
  • Pyramider - består av två eller flera sammankopplade stunts och kan vara i flera våningar.
  • Tumbling – gymnastik
  • Dans – en del av programmet dominerat av dans (speciella och skarpa armrörelser)
  • Hopp – till exempel spread eagle/x-hopp och toe touch
  • Ramsa – även kallat cheer eller chant, innehåller ofta lagets namn eller färger. Gör det för att peppa publiken att jubla mer.

Inom idrotten cheerleading finns även en gren som kallas cheerdans eller mer korrekt performance cheer - där man internationellt kan tävla i hiphop, jazz och freestyle pom. Den cheerdans klass som finns i Sverige är cheer freestyle pom.

Lexikon[redigera | redigera wikitext]

  • Arabesque: rakt ben bakom kroppen med helst rak rygg
  • Bow and arrow: benet rakt upp med handen om benet
  • Elevator/prep/double base: två basar med en topp i axelhöjd
  • Heelstretch: foten framför kroppen med hjälp av handen på hälen
  • High/prep/extension: två basar som sträcker armarna rakt upp över huvudet med toppen i prepp ställning
  • Lib: två basar lyfter upp toppen som då står på ett ben
  • Needle: rakt ben bakom kroppen
  • Scorpion: benet bakom kroppen med foten över huvudet

Rörelsemönstret utgörs av skarpt avgränsade och spända rörelser och kan, när det framförs rätt, jämföras med en serie stillbilder. Dansen framförs i högt tempo till taktfast och snabb musik. De flesta svenska utövarna av cheerleading är idag kvinnor, men varje år dyker det upp allt mer manliga utövare i s.k. mixade lag med herrar och damer.

I Sverige anordnas årligen DM (distriktsmästerskap, DM södra, DM norra, DM mellersta och DM Stockholm), SM (svenskt mästerskap) och RM (riksmästerskap) i cheerleading och performance cheer. Inom cheerdans eller det som korrekt heter performance cheer, samt i ramsorna i de högre cheerklasserna används pompoms/poms för att förstärka rörelserna, men även props som skyltar och megafoner för att lättare kunna leda och få med sig publiken i just det momentet. Idag finns det tolv tävlingsklasser fördelat på tre olika divisioner inom svensk cheerleading.

Spotter[redigera | redigera wikitext]

En spotter är en säkerhetsperson som ej tillhör själva laget utan endast är där som extra säkerhet. I fall ett byggande lag ej själva skulle ha möjlighet att upprätthålla sin topp går spotters in och fångar upp den som faller. När tävling sker i Svenska Cheerleadingförbundets regi, måste spotters alltid finnas på plats när byggande lag tävlar. Spotters i Sverige utses och licensieras av Svenska Cheerleadingförbundet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ George W. Bush: Living the Bush Legacy Arkiverad 6 september 2006 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]