Cheerleading

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Cheerledare (cheerleaders).
Svenska mästarna 2007, Haninge Power Cheer Eagles.
Cheerleaders övar inför en tävling.

Cheerleading är en ursprungligen amerikansk hejarklack-sport som numera spridits över hela världen. Det var till en början ett sätt att stödja det egna laget vid idrottsevenemang, vilket förblivit vanligt förekommande särskilt i USA. Cheerleading skapades på 1860-talet av Johnny Campbell i samband med matcher i amerikansk fotboll. Utövarna, som även på svenska ofta kallas cheerleaders,[1][2][3] var män och använde megafoner för att kommunicera sitt budskap om engagemang och entusiasm. Fler idrotter tillkom, bland annat basket och idag finns cheerleading i samband med de flesta idrotter. På 1960-talet utvecklades så kallade pompoms av papper och tävlingssporten cheerleading, med flera discipliner, växte fram.

Nu har cheerleading spridit sig över hela världen och årligen anordnas stora nationella och internationella mästerskap. Sedan 1980-talet utövas cheerleading som tävlingssport i Sverige.

I Sverige anordnas årligen DM (distriktsmästerskap, DM södra, DM norra, DM mellersta och DM Stockholm), SM (svenskt mästerskap) och RM (riksmästerskap) i disciplinerna cheerleading och performance cheer. Inom performance cheer, samt i ramsorna i de högre cheerklasserna används pompoms/poms för att förstärka rörelserna, men även props som skyltar och megafoner för att lättare kunna leda och få med sig publiken i just det momentet.

I Sverige används det internationella systemet "levels" för klassindelning. Det finns tolv tävlingsklasser fördelat på tre olika åldersindelningar inom svensk cheerleading.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Cheerleading utvecklades vid amerikanska universitet från slutet av 1800-talet. Ursprungligen var utövarna män och deras insats bestod av att leda hemmapublikens hejaramsor vid idrottsevenemang. Exempelvis var USA:s tidigare president George W. Bush cheerleader som student vid Yale University[4].

Gradvis kom dock kvinnor att delta, och under efterkrigstiden har cheerleading fått sin moderna utformning som kombinerar avancerade trick, uniformer och hejaramsor för att stötta budskapet om entusiasm och sportsmannaanda. Cheerleading har därefter etablerats som en fristående sport med egna tävlingar.

Svenska Cheerleadingförbundet som organiserar idrotten cheerleading i Sverige, dess utövare och medlemsföreningar, har över 11000 licensierade utövare i 56 medlemsföreningar. Varje år arrangeras DM, RM och SM, samt att Sverige deltar i EM, VM och klubb-VM. Sverige är genom SCF medlemmar i International Cheer Union, ICU och European Cheer Union, ECU.

ICU som organiserar cheerleading internationellt har 110 medlemsländer på sex kontinenter och är sedan december 2016 provisoriskt erkända av Internationella olympiska kommittén, IOK.

Cheerleading idag[redigera | redigera wikitext]

Cheerleading kan beskådas som "hejarklacksledning" vid matcher i de flesta lagsporter och även vid speciella cheerleadinguppvisningar eller -tävlingar. Ett tävlingsprogram är två och en halv minuter långt och utförs på en speciell cheerleadingmatta framför domare. Varje lag har en egen specialgjord tävlingsmusik som ofta är en mix av olika låtar i högt tempo. För att utföra ett komplett program krävs samarbete inom laget, koordination, fysisk styrka och teknisk färdighet.

Traditionell cheerleading - det som kallas cheer i tävlingssammanhang - är en blandning av bygg (stunts) och mänskliga pyramider, samt volter, hopp, dans och ramsor. Viktiga bedömningsmoment är:

  • Stunt - även kallat bygg och är lyft som av utförs av 2-5 personer. Vanligast är att en byggrupp består av en topp som lyfts eller kastas, två baser som lyfter varsin fot och en bakperson som håller i vaderna på toppen (en framperson som stödjer stuntet framifrån förekommer i de lägre klasserna). Exempel på stunts är lib (liberty) på ett ben med fribenet i olika svåra positioner och även basket toss, där 3-4 utövare med hjälp av en speciell teknik kan kasta upp en topp (flyer/top person) flera meter upp i luften, där toppen utför akrobatiska moment.
  • Pyramider - består av två eller flera sammankopplade stunts och kan vara i flera våningar.
  • Tumbling – volter
  • Rörelsemönster - explosiva rörelser som utförs efter varandra, i kombination och med timing
  • Hopp – till exempel spread eagle/x-hopp och toe touch
  • Ramsa – även kallat cheer eller chant, innehåller ofta lagets namn eller färger. Detta utförs för att peppa publiken och få dem att ropa med. Pompoms eller skyltar kan också användas som rekvisit för att peppa publiken.

Inom idrotten cheerleading finns även disciplinen performance cheer - där man internationellt kan tävla i hiphop, jazz och freestyle pom.

I Sverige finns fyra olika dansklasser, Pom Minior, Förberedande Pom, Freestyle Pom Junior & Senior.

Rörelsemönstret som utförs i performance cheer utgörs av skarpt avgränsade och spända rörelser och kan, när det framförs rätt, jämföras med en serie stillbilder. Dansen framförs i högt tempo till taktfast och snabb musik.

De flesta svenska utövarna av cheerleading är kvinnor.

Föreningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Det finns 60 olika föreningar i Sverige utspridda över fyra distrikt. I distrikt Norra finns det 11 föreningar, i Mellersta finns det 16 föreningar, i Södra finns 23 föreningar och i Stockholm finns 10 föreningar. [5]

Svenska landslag[redigera | redigera wikitext]

Det finns fyra olika landslag som representerar Sverige i olika klasser under VM. Team Sweden Allgirl, Team Sweden Allgirl junior, Team Sweden Cheer Pom och Team Sweden Coed. De tre första lagen representeras av dem som vinner föregående års titel som Svenska mästare medan Team Sweden Coed tar in idrottare från hela Sverige som vill ansöka om en plats i laget under en try-out. [6]

Betydande händelser inom svensk cheerleading[redigera | redigera wikitext]

  • 1989 - Sveriges första svenska mästerskap i Cheerleading arrangerades under Svenska Amerikanska Fotbollsförbundet.
  • 11 juni 1995 - Svenska Cheerleadingförbundet (SCF) bildades. Samarbetsavtal med Svenska Gymnastikförbundet ingicks.
  • 2001 - VM silver Tokyo, Japan i PErformance Cheer. Detta var Sveriges första VM-medalj.
  • 2011 - Sveriges all-girl landslag tog brons på VM.
  • 27 april 2017 - Sveriges juniorlandslag tog brons på junior-VM i Orlando, Florida. Detta var det första världsmästerskapet för juniorer i cheerleading.
  • 2017 - Det Svenska laget Wildcats från klubben Gothenburg Cheer One tog brons på klubb-VM i kategorin "All-girl level 6". Detta var Sveriges första Klubb-VM-medalj.
  • 2018 - Sveriges all-girl landslag tog brons på VM.
  • 2018 - Det Svenska laget Wildcats från klubben Gothenburg Cheer One tog brons på klubb-VM i kategorin "All-girl level 6".
  • 25 april 2019 - Sveriges juniorlandslag tog guld på junior-VM i Orlando, Florida. Detta var Sveriges första VM-guld.
  • 25 maj 2019 - Svenska Cheerleadingförbundet (SCF) röstades in som medlem i Riksidrottsförbundet.

Lexikon[redigera | redigera wikitext]

Stunts & Pyramider

  • Base - en person som står underst i byggruppen, håller i foten i stunts. Är ansvarig för ben/höft/rygg.
  • Backspot/bakperson - En person som står bakom byggrupperna. Håller i fotlederna i stunts. Är ansvarig för huvud/nacke/rygg.
  • Flyer/topp - En person som lyfts av baser/backspot. Utför ofta olika trick i stunts.
  • Arabesque - rakt ben bakom kroppen med helst rak rygg. Utförs i flesta fall av flyer/topp i stunt.
  • Bow and arrow - benet i rak position rakt upp med handen om benet. Utförs i flesta fall av flyer/topp i stunt.
  • Heelstretch - foten framför kroppen med hjälp av handen på hälen. Utförs i flesta fall av flyer/topp i stunt.
  • Scorpion - böjt benet bakom kroppen med foten över huvudet. Utförs i flesta fall av flyer/topp i stunt.
  • Needle - rakt ben bakom kroppen med foten pekande rakt upp i luften. Utförs i flesta fall av flyer/topp i stunt.
  • Elevator/prep/double base - två baser med en topp i axelhöjd
  • High/prep/extension: Två baser som lyfter en flyer/topp i stunts med raka armar.
  • Liberty - En, eller två baser lyfter upp flyer/topp som då står på ett ben
  • Baskettoss - Ett kast med två baser, en backspot/bakperson och en flyer/topp. Gruppen kastar toppen rakt upp i luften då toppens uppgift är att utföra olika slags trick.

Hopp

B-hopp utförs i alla levels, A-hopp utförs i level 2 och högre. B-hopp, A-hopp och gymnastik kan kombineras i olika serier beroende på level.

  • Spead-eagle/X-hopp - Ett B-hopp som har syftet att likna ett X.
  • T-hopp/Ljushopp - Ett B-hopp som har syftet att likna ett T.
  • Double hook - Ett relativt svårt B-hopp som sällan används som har syftet att likna ett W med benen
  • Toe-touch - Ett A-hopp där armarna går rakt ut åt sidan och benen detsamma. Kan liknas vid ett splitthopp.
  • Pike - Ett A-hopp där benen är utsträckta, ihop, framför kroppen och armarna stävar efter att nå tårna.
  • Front - Ett A-hopp där ena benet är utsträckt framför kroppen och andra benet är böjt bakom. Armarna är i samma position som i pike.

Spotter[redigera | redigera wikitext]

En spotter är en säkerhetsperson som ej tillhör själva laget utan endast är där som extra säkerhet. I fall ett byggande lag ej själva skulle ha möjlighet att upprätthålla sin topp går spotters in och fångar upp den som faller. När tävling sker i Svenska Cheerleadingförbundets regi, måste spotters alltid finnas på plats när byggande lag tävlar. Spotters i Sverige utses och licensieras av Svenska Cheerleadingförbundet.

Medlemmar i ICU[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Cheerleading - en mångmiljonindustri”. DN.SE. 31 oktober 2004. https://www.dn.se/nyheter/cheerleading-en-mangmiljonindustri/. Läst 1 juni 2019. 
  2. ^ Lynn, Janice (2014-03-01). En kvinna i rött/Under stjärnorna. Förlaget Harlequin AB. sid. 47. ISBN 9789150711165. https://books.google.se/books?id=ypFOBQAAQBAJ&pg=PT47. Läst 1 juni 2019 
  3. ^ Skoglund, Johan E. (7 juni 2008). ”Succé för välblandad kompott”. www.nsd.se. https://www.nsd.se/nyheter/succ-for-valblandad-kompott-3784169.aspx. Läst 1 juni 2019. 
  4. ^ George W. Bush: Living the Bush Legacy Arkiverad 6 september 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Svenska Cheerleadingförbundet”. www.cheerleading.se. http://www.cheerleading.se/sida/Default.asp?ID=280993&v=4. Läst 27 augusti 2020. 
  6. ^ ”Svenska Cheerleadingförbundet”. www.cheerleading.se. http://www.cheerleading.se/start/Default.asp?ID=238360&v=4. Läst 27 augusti 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]