Christ Johnson-prisen
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Christ Johnson-prisen, är ett svenskt musikpris instiftat 1958. Priset ges till tonsättare och är indelat i två klasser, det stora och det mindre priset. En prisnämnd vid Kungliga Musikaliska Akademien utser pristagarna, i allmänhet inom klassisk musik. Priserna delas ut av kung Carl XVI Gustaf på akademiens högtidsdag.
Pristagare[redigera | redigera wikitext]
Stora priset[redigera | redigera wikitext]
- 1958 – Ingvar Lidholm för Ritornell för orkester
- 1960 – Dag Wirén för Symfoni nr 4
- 1962 – Hilding Rosenberg för Louisville Concerto
- 1964 – Karl-Birger Blomdahl för Symfoni nr 3, Facetter
- 1966 – Bengt Hambraeus för Transfiguration för orkester
- 1968 – Allan Pettersson för Mesto, sats 2 ur Stråkkonsert nr 3
- 1970 – Åke Hermanson för Symfoni nr 1
- 1972 – Sven-Erik Bäck för Movimento II
- 1974 – Bo Nilsson för Brief an Gösta Oswald
- 1976 – Lars-Erik Larsson för Musik för orkester, Orkestervariationer och Due auguri
- 1977 – Jan W. Morthenson för Morendo
- 1979 – Hans Holewa för Symfoni nr 3
- 1981 – Jan Carlstedt för Symfoni nr 2
- 1983 – Anders Eliasson för Canto del Vagabondo
- 1985 – Gunnar de Frumerie
- 1987 – Daniel Börtz
- 1989 – Hans Eklund för mångårigt symfoniskt skapande
- 1991 – Siegfried Naumann för mångårig tonsättargärning, hög estetisk och teknisk nivå, osedvanlig personlig målmedvetenhet och integritet
- 1993 – Sven-Eric Johanson för Symfoni nr 10, Chez nous
- 1995 – Sven-David Sandström för High Mass
- 1996 – Pär Lindgren för Oaijé
- 1997 – Anders Hillborg för Violinkonsert
- 1998 – Jan Sandström för My Assam Dragon för saxofon och orkester
- 1999 – Klas Torstensson för Stick on Stick och Urban Songs
- 2000 – Anders Nilsson för Concerto Grosso nr 1 för saxofonkvartett & orkester
- 2001 – Arne Mellnäs för Labyrinthos för altsaxofon och orkester
- 2002 – André Chini för L'Indien för piano och orkester
- 2003 – Hans Gefors för Njutningen
- 2004 – Miklós Maros för Symfoni nr 4
- 2006 – Maurice Karkoff för en halvsekellång tonsättargärning innefattande många betydande orkesterverk på hög och jämn konstnärlig nivå
- 2007 – Henrik Strindberg för Neptuni åkrar
- 2008 – Per Mårtensson för Flöjtkonsert
- 2009 – Kent Olofsson för Cordes
- 2010 – Jesper Nordin för Residues
- 2011 – Victoria Borisova-Ollas för Golden Dance of the Pharaohs
- 2012 – Benjamin Staern för Worried Souls för klarinett och orkester
- 2014 – Tommie Haglund för Flaminis Aura för cello och orkester
- 2016 – Rolf Martinsson för Orchestral Songs on poems by Emily Dickinson för sopran och orkester
- 2018 – Mats Larsson Gothe för symfoni nr 3 "...de Blanche et Marie..."
Mindre priset[redigera | redigera wikitext]
- 1958 – Erland von Koch för Oxbergsvariationer för orkester
- 1960 – Hans Eklund för Musik för orkester
- 1962 – Gunnar Bucht för Symfoni nr 4
- 1964 – Maurice Karkoff för Variazioni per orchestra
- 1966 – Hans Holewa för Komposition för orkester
- 1968 – Lars Johan Werle för baletten Zodiak
- 1970 – Daniel Börtz för Voces, första delen av Kafkatrilogin
- 1972 – Siegfried Naumann för Spettacolo I
- 1974 – Sven-David Sandström för Through and Through
- 1976 – Johnny Grandert för Symfoni nr 4
- 1977 – Anders Eliasson för Canto in Lontananza
- 1979 – Miklós Maros för Symfoni nr 2
- 1981 – Arne Mellnäs
- 1983 – Lars-Erik Rosell för Orgelkonsert
- 1985 – Mikael Edlund
- 1987 – Pär Lindgren för konstnärligt nyskapande
- 1989 – Jan Sandström
- 1991 – Anders Hillborg för Celestial Mechanics
- 1992 – André Chini för Mururoa för violin och orkester
- 1993 – Hans Gefors för orkesterverket Twine(1988) och orkestersatsen i operan Der Park (1992)
- 1994 – Torsten Nilsson för tonsättargärningen
- 1995 – Anders Hultqvist för Time and the Bell
- 1996 – Lars Ekström för Genom skärvan av en prisma
- 1997 – Karin Rehnqvist för Solsången
- 1998 – Kent Olofsson för Hephaestus Forge för slagverk och orkester
- 1999 – Thomas Jennefelt för Musik vid ett berg
- 2000 – Per Mårtensson för Violinkonsert
- 2001 – Ingvar Karkoff för Symfoni nr 1
- 2002 – Fredrik Hedelin för Tecken
- 2003 – Mats Larsson Gothe för Violinkonsert
- 2004 – Jesper Nordin för Sleep now in the fire
- 2005 – Victoria Borisova-Ollas för Symfoni nr 1, The Triumph of Heaven
- 2008 – Mirjam Tally för Turbulence
- 2012 – Britta Byström för Utflykt i det okända
- 2019 - Djuro Zivkovic för Unceasing Prayers[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ admin (12 november 2019). ”Cellokonsert gav honom Lilla Christ Johnson-priset » iMusiken”. iMusiken. https://imusiken.se/2019/11/12/cellokonsert-gav-honom-lilla-christ-johnson-priset/. Läst 28 december 2019.