Cinkonidin
Cinkonidin | |
| |
Systematiskt namn | α-kinidin |
---|---|
Övriga namn | Cinkovatin |
Kemisk formel | C20H24N2O2 |
Molmassa | 324,417 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 56-54-2 |
Egenskaper | |
Löslighet (vatten) | 0,65 g/l |
Smältpunkt | 202,5 °C |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Cinkonidin, α-kinidin, är en i kinabark förekommande alkaloid, som i synnerhet finns i barken hos odlade plantor. Den utvinns som biprodukt vid framställning av kinin.
Framställning[redigera | redigera wikitext]
Efter utvinningen av kinin tillsätts seignettesalt till moderluten varvid det svårlösliga cinkonidintartratet fälls ut. Detta renas genom lösning i saltsyra och fälls ut med ammoniak. Ur en alkohollösning kan sedan cinkonidin utkristalliseras som vita, bladiga kristaller, som har en mycket bitter smak.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Cinkonidin används ibland inom medicinen som ersättning för kinin, mest i form av sulfat, Sulfas cinchonidinicus, vilket bildar vita, nålformiga kristaller, som är lösliga i vatten.
Kinidin/cinkonidin har avförts från svenska läkemedelsregistret vid utgången av år 2006.
Quionin, är en amerikansk medicin, som i huvudsak verkar på grund av sin halt av cinkonidin.[1]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Werkö, Lars: Kinidinduretterna går i graven – deras uppgång och fall Läkartidningen, nr 38, 2007, volym 104. ( PDF)