Alkaloid
Alkaloider (i äldre text: växtbaser[1]) är en grupp kvävehaltiga[1][2] aminer som förekommer hos olika växter. De har ofta en stark inverkan på människokroppen och andra levande organismer.[3] Många alkaloider används som njutningsmedel, gifter eller läkemedel, och vanliga exempel är kokain, nikotin och koffein.[3]
Karaktär
[redigera | redigera wikitext]Gruppen alkaloider innehåller en stor mängd organisk-kemiska föreningar. De finns i olika växter och karaktäriseras av kolskelett med en eller flera kväveatomer[4]; dessa kan ofta vara placerade i heterocykliska ringsystem.[1]
En alkaloid är oftast basisk,[5] och detta har gett gruppen dess namn (alkalisk). Enstaka alkaloider är dock syror, inklusive kolchicin från växten tidlösa. Många alkaloider är kraftigt verkande gifter; i små doser har de stor medicinsk betydelse.[1]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Alkaloider finns på många håll i växtvärlden, men de är vanligast hos fröväxter (fanerogamer). Särskilt vanliga är de inom familjerna ranunkelväxter, vallmoväxter och potatisväxter.[1] I en växt är en alkaloid ofta bitter till smaken, vilket brukar göra att växten undviks av ett betande djur.[4]
Enstaka förekomster av alkaloider hos djur har upptäckts. I paddor finns giftet bufotenin.[1] Fenetylamin-gruppen innehåller kroppsegna alkaloider som dopamin,[6] adrenalin och noradrenalin.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Alkaloiderna har använts som droger, gifter och läkemedel under hela mänsklighetens historia.[1] Ämnesgruppen inkluderar ett antal kända njutningsmedel, inklusive kokain,[7] morfin,[8] nikotin[3] och koffein.[9]
Historik och etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet alkaloid lanserades 1819 av den tyske apotekaren C.F.W. Meissner. Namnet kom från ämnenas alkaliliknande[10] egenskaper.[1] I svensk text har begreppet använts sedan 1838.[10]
Klassificering
[redigera | redigera wikitext]Alkaloiderna är uppdelade i olika grupper utifrån på sin struktur.
- Pyridin-gruppen: piperin, koniin, trigonellin, arekaidin, guvacin, pilokarpin, cytisin, nikotin, spartein, pelletierin.
- Pyrrolidin-gruppen: hygrin, cuscohygrin, nikotin
- Tropan-gruppen: atropin, ekgonin, katuabin, kokain, hyoscyamin, skopolamin,
- Kinolin-gruppen: kinin, kinidin, dihydrokinin, dihydrokinidin, stryknin, brucin, veratrin, cevadin
- Isokinolin-gruppen: opium-alkaloider (morfin, kodein, tebain, Isopapa-dimetoxy-anilin, papaverin, noskapin, sanguinarin, narcein, hydrastin, berberin), emetin, berbamin, oxyacantin
- Fenetylamin-gruppen: meskalin, efedrin, dopamin, adrenalin, noradrenalin, amfetamin
- Indol-gruppen:
- Tryptaminer: dimetyltryptamin, N-metyltryptamin, psilocybin, serotonin
- Ergoliner: ergot-alkaloider (ergin, ergotamin, lysergsyra, lysergsyradietylamid etc.)
- Beta-karboliner: harmin, Harmala-alkaloider, yohimbin, reserpin
- Rauwolfia-alkaloider: reserpin
- Purin-gruppen:
- Terpenoid-gruppen:
- Vinkaalkaloider: vinblastin, vinkristin
- Blandade: kapsaicin, cynarin, fytolaccin, fytolaccotoxin
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 ”alkaloider - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alkaloider. Läst 2 september 2024.
- ↑ ”Alkaloider | Svensk MeSH”. mesh.kib.ki.se. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2024. https://web.archive.org/web/20241007154435/https://mesh.kib.ki.se/term/D000470/alkaloids. Läst 2 september 2024.
- 1 2 3 ”alkaloid”. SAOL | svenska.se. https://svenska.se/saol/?id=0031014&pz=7. Läst 2 september 2024.
- 1 2 ”Vad är det i växten som är giftigt? - SVA”. www.sva.se. Arkiverad från originalet den 2 september 2024. https://web.archive.org/web/20240902192347/https://3b06bbe9-73a1-4198-b7fd-a3d5e6f3220c.azurewebsites.net/amnesomraden/sakert-foder-och-vatten/giftiga-vaxter/vad-ar-det-i-vaxten-som-ar-giftigt. Läst 2 september 2024.
- ↑ ”alkaloid”. SO | svenska.se. https://svenska.se/so/?sok=alkaloid&pz=4. Läst 2 september 2024.
- ↑ ”Phenethylamine - an overview | ScienceDirect Topics”. www.sciencedirect.com. https://www.sciencedirect.com/topics/biochemistry-genetics-and-molecular-biology/phenethylamine. Läst 2 september 2024.
- ↑ Knudsen, kai (29 september 2022). ”Intoxikation och substansbruk – Kokain”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/akutsjukvard/intoxikation-och-substansbruk-kokain. Läst 2 september 2024.
- ↑ Miclescu, Adriana (4 juni 2024). ”Smärta, akut”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/smartlindring/smarta-akut. Läst 2 september 2024.
- ↑ ”koffein - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koffein. Läst 2 september 2024.
- 1 2 ”alkaloid”. SAOB | svenska.se. https://svenska.se/saob/?id=A_0787-0313.0C2n&pz=7. Läst 2 september 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Alkaloid.
| ||||||||||||||||||||
|