Cnicus

Från Wikipedia
Cnicus
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteCnicus
Vetenskapligt namn
§ Cnicus

Cnicus[1] är ett släkte av korgblommiga växter. Cnicus ingår i familjen korgblommiga växter.[1]

De olika arterna i släktet räknades tidigare som en enda art, Benedikttistel eller Kardbenedikt[2] Benedikttistlarna förekommer i Sydeuropa och Mindre Asien. Den är ettårig, 4 decimeter hög med grenig, upptill ullig stam, lancettlika taggbräddade blad och ensamma toppställda blomkorgar omgivna av torniga högblad. Benedikttisteln odlas som trädgårdsväxt även på andra håll, bland annat i Sverige.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Grenspetsarna och bladen innehåller ett bitterämne och har använts som magstärkande medel i beska kryddor och i malörtsdroppar.[3]

Inom folkmedicinen kommer blad och blommor till användning för att

  • stimulera produktionen av matsmältningsvätskor,
  • motverka anorexia nervosa och aptitlöshet,
  • verka som uppiggande tonikum,
  • motverka uppkördhet och väderspänningar,
  • motverka illamående efter måltid
  • verka som medel mot "gallbesvär" av vissa maträtter.[4]

Kladogram enligt Catalogue of Life[1]:

Cnicus 

Cnicus medius



Cnicus pungens



Cnicus transsylvanicus



Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 februari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17117879. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Cnicus)
  3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan, 1947 Arkiverad 24 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]