Concordia (forskningsstation)
| Concordia Station | |
| Forskningsstation | |
 Concordia, januari 2005
| |
| Kontinent |  Antarktis
|
|---|---|
| Höjdläge | 3 230 m ö.h. |
| Koordinater | 75°06′07″S 123°23′43″Ö / 75.10194°S 123.39528°Ö |
| Geonames | 8521026 6620746 |
  | |
Concordia är en fransk-italiensk forskningsstation som befinner sig vid Dome C på Antarktisplatån.[1] Den invigdes 1997, och kan sedan 2005 även användas under vinterhalvåret. Den är därmed en av endast tre forskningsstationer i Antarktis inre som är aktiva året om (De andra är amerikanska Amundsen-Scott-basen och ryska Vostok).
Mänsklig biologi och medicin[redigera | redigera wikitext]
På Concordia uppstår många påfrestningar som motsvarar de som uppstår under långvariga rymduppdrag, särskilt extrem isolering och instängshetskänsla, och fungerar därför som en användbar plattform för forskning som är relevant för rymdmedicin. Under vintern isoleras besättningen från omvärlden utan transport och med begränsad kommunikation[2] i 9 månader och lever en lång period i fullständigt mörker, på en höjd nästan motsvarande 4 000 meter vid ekvatorn. Detta skapar fysiologiska och psykologiska påfrestningar på besättningen. Concordia är särskilt användbar för att studera kronisk hypobarisk hypoxi, stress sekundär till instänghet och isolering, dygnsrytm och sömnstörning, individuell psykologi och socialpsykologi, telemedicin och astrobiologi. Concordiastationen har föreslagits som en av de lämpliga landbaserade verklighetsnära övningsplatserna för långvariga rymduppdrag långt ut i rymden.[3]
Glaciologi[redigera | redigera wikitext]
På 1970-talet gjordes borrningar av iskärnor vid Dome C med fältlag från flera nationer. Under 1990-talet valdes Dome C för djupborrning av iskärnor av European Project for Ice Coring in Antarctica (EPICA). Borrningen vid Dome C började 1996 och avslutades den 21 december 2004. Den nådde ett borrdjup på 3270,2 meter, 5 meter över berggrunden. Åldern för den äldsta utvunna isen beräknas vara cirka 900 000 år.[4]
Astronomi[redigera | redigera wikitext]
Concordia har identifierats som en lämplig plats för extremt exakta astronomiska observationer. Sikten i den antarktiska atmosfären tillåter observationer av stjärnor även när solen har en höjdvinkel på 38°. Andra fördelar är att den mycket svaga infraröda strålningen, den höga andelen tid utan moln och den låga andelen luftpartiklar och damm i atmosfären .
Medianen uppmätt med en DIMM Differential Image Motion Monitor[5] placerad ovanpå ett 8,5 meter högt torn är 1,3 ± 0,8 arksekunder.
Detta är betydligt bättre än de flesta stora observationsplatser, men liknar andra observatorier i Antarktis. Lawrence et al. överväger andra möjligheter på platsen och drar slutsatsen att "Dome C är den bästa markbaserade platsen för att utveckla ett nytt astronomiskt observatorium".[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 8 december 2019.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Concordia Station at GeoNames.Org (cc-by); post uppdaterad 2013-04-11; databasdump nerladdad 2015-11-07
- ^ Akshat. ”Hur livet är i världens mest avlägsna hörn”. Hur livet är i världens mest avlägsna hörn. Quartz. https://qz.com/486073/what-life-is-like-in-the-most-remote-corner-of-the-world/.
- ^ Salam, Alex (2009). ”The coldest job on earth”. BMJ: sid. b2453. doi:.
- ^ Alfred-Wegener-Institut (2005-01-13). "In the Cornucopia of the European Project of Ice Coring in Antarctica: the oldest Antarctic ice core". Pressmeddelande. Arkiverad från originalet den 3 January 2006. Arkiverad 3 januari 2006 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Abdelkrim Agabi; Eric Aristidi; Max Azouit; Eric Fossat; Francois Martin. doi:. Bibcode: 2006PASP..118..344A.
- ^ Jon S. Lawrence; Michael CB Ashley; Andrei Tokovinin; Tony Travouillon (PDF). Exceptional Astronomical seeings above Dome C in Antarktica. doi:. PMID 15372024. Bibcode: 2004Natur.431..278L. Arkiverad från originalet den 30 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120730141907/http://www.phys.unsw.edu.au/nature/nature02929.pdf. Läst 8 februari 2020. → FAQ av författarna Arkiverad 15 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine.
.svg)