Fysiologi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Leonardo da Vincis Vitruvianske mannen, ett viktigt tidigt bidrag inom fysiologin.

Fysiologi är studiet av mekaniska, fysikaliska och biokemiska funktioner i levande organismer.

Fysiologin har traditionellt delats upp i växtfysiologi och djurfysiologi (zoofysiologi) inom biologisk forskning och utbildning. Fysiologi som ämnesbeteckning kan också specifikt avse människans fysiologi (humanfysiologi), när den förekommer vid medicinska fakulteter, även när human-delen ej skrivs ut. Många av de fysiologiska principerna är dock allmängiltiga, oavsett vilken organism som studeras. Till exempel, den kunskap som inhämtas om jästceller kan även tillämpas på mänskliga celler.

Olika vetenskapliga områden som utvecklats från fysiologisk forskning är genetik, genteknik, biokemi, biofysik, biomekanik och farmakologi.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förutom Hipokrates och Aristoteles kan även Claudius Galenus (c. ~130–200 AD) nämnas som en viktig systematisk fysiolog. Ett mer sentida exempel är Abu Bakr Al Razi (även kallad Rhazes) som beskrev fysiologiska parametrar systematiskt vid sjukhuset i Bagdad under 800-talet. Därefter följer Al Kindi som skrev den första avhandlingen i mänsklig fysiologi. Många arabiska verk är översättningar av klassisk litteratur, kunskap översatt och bevarad av kristna i det senare av ottomaner erövrade östromerska imperiet. Anatomen William Harvey beskriver blodcirkulationen under 1600-talet vilket lägger grunden för experimentell fysiologi. Holländaren Herman Boerhaave kallas i vissa kretsar för fysiologins fader genom sina pedagogiska insatser och en av de första läroböckerna i fysiologi 'Institutiones medicae'.

Områden i fysiologin[redigera | redigera wikitext]

Människa och djur[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Humanfysiologi

Humanfysiologi är det mest komplexa området inom fysiologin. Flera olika områden inom humanfysiologi överlappar varandra. Många djurslag har liknande anatomi som människan, vilket ofta medför att deras fysiologi är likartad.

Växter[redigera | redigera wikitext]

Växtfysiologin har olika underavdelningar. Då växter inte har nerver och muskler, kan inte myofysiologi eller neurofysiologi tillämpas på detta område.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]