Hoppa till innehållet

Trattkantarell

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Craterellus tubaeformis)
Trattkantarell
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningCantharellales
FamiljCantharellaceae
SläkteCraterellus
ArtTrattkantarell
C. tubaeformis
Vetenskapligt namn
§ Craterellus tubaeformis
Auktor(Bull.), Fr.

Den mykologiska karaktären hos trattkantarell:


hymenium:
vecklad


hatt:
trattlik


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
delikat




fot:
bar


sporavtryck:
gräddfärgad


ekologi:
mykorrhiza

Trattkantarell (Craterellus tubaeformis[1]) är en vanlig matsvamp[2][3] i Europa, Sibirien och Nordamerika. Trattkantarellen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november.[4]

Trots namnet är trattkantarellen inte någon äkta kantarell (släktet Cantharellus). Trattkantarellerna hör till det mycket närstående släktet Craterellus.[5] Det senare uppvisar fruktkroppar med ihålig fot; de äkta kantarellerna har fruktkroppar med kompakt, icke ihålig fot.[4] Namnet trattkraterell har föreslagits för att markera att C. tubaeformis inte är någon äkta kantarell.[förtydliga]

Kännetecken:[2]

  • Hatt tunn, navlad till trattformad, ovansidan är gulbrun till brunsvart.
  • Hattens undersida har gula till gråa grenade åsar som löper ner på foten.
  • Fot ihålig, brungul till gul.

Trattkantarellen bildar ektomykorrhiza vilket innebär att svampen lever i symbios med skogsträd.

Trattkantarell har förväxlats med den dödligt giftiga toppig giftspindling, trots klart olika utseende. Den växer i liknande miljö och kan förväxlas genom slarv.[2]

Svampar som mer liknar trattkantarellen är sporsäckssvampen slemmurkling (Leotia lubrica) och grå kantarell. Slemmurklingen är mer gelé- eller vaxartad och saknar egentliga lameller på hattens undersida. Slemmurklingen saknar matvärde.[4] Också rödgul trumpetsvamp kan uppfattas snarlik. Slemmurklingen anses inte giftig[6] och både rödgul trumpetsvamp och grå kantarell är goda matsvampar.

Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.[7]

Trattkantarellen är Västmanlands landskapssvamp.[8]

Trattkantarellen går mycket bra att torka, vilket framför allt ger svampen en hållbarhet på flera år vid rätt förvaring men kan även uppfattas som smakförhöjande.

  1. ^ ”trattkantarell – Craterellus tubaeformis – (Fr.) Quél.”. artfakta.se. https://artfakta.se/taxa/3217/taxonomi?children=true. Läst 13 september 2024. 
  2. ^ [a b c] ”Svampguiden”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013065247/http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis. 
  3. ^ Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1 
  4. ^ [a b c] ”Nybörjarguide till svampplockning”. http://www.naturplats.com/svamp/plockasvamp/nyborjarsvampar.aspx. Läst 31 juli 2014. 
  5. ^ M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. 
  6. ^ Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9 
  7. ^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. sid. 26. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 13 september 2012. 
  8. ^ "Artlista från svamputställningen i naturum Gotland 2008": Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Naturumgotland.se. Läst 18 september 2014.

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]
  • M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. . Med samma titel finns Dahlmans examensarbete 1998 från hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Libris 2679778.
  • J. Webster, R.W.S. Weber (2007). Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]