Dörrvakt i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En dörrvakt är en person som övervakar entrén vid till exempel nattklubbar, restauranger eller konserter.

En ordningsvakt lyder formellt under polisen och ansvarar för att ordning och nykterhet råder på krogen (sjukhuset, köpcentrumet, affären, tunnelbanan etc.) Ordningsvakten ska var iklädd en blågrå uniform med emblem på armarna samt vänster bröst som tydligt visar att de är ordningsvakter, men fram till 1 december 2012 fick de vara klädda i kostym eller civila kläder. Man ser att personen är ordningsvakt för att denne bär en bricka på vänster bröst, en s.k. funktionsbeteckning. Vanliga vakter får endast heta vakt och inte ordningsvakt.

En ordningsvakt får numera begära legitimation, men inte visitera någon vid insläppet eller ingå civilrättsliga avtal med allmänheten, då han är myndighetsutövare. Ordningsvakten får däremot beslagta sprit/öl/vin, omhänderta berusade personer som är farliga för sig själva eller andra. Avvisa, avlägsna eller omhänderta den som stör den allmänna ordningen eller för att förhindra brottsliga handlingar. Ordningsvakten får skyddsvisitera den som är omhändertagen eller gripen, samt de som ska avlägsnas. Ordningsvakten använder sig av polislagen vid våldsanvändning, utom då han själv utsätts för våld eller hot, då nödvärnsrätten tar över våldsanvändningen. Polis och tidigare dörrvakter vittnar om att det finns en kåranda hos ordningsvakter vid krogar som gör att de skyddar varandra när det gäller vittnesmål kring misshandel och den vakt som vittnar mot en kollega kan inte få nya uppdrag.[1][2]

En dörrvakt lyder inte under polisen och är ofta anställd av krögaren. Många entrévärdar är dock anställda av auktoriserade bevakningsföretag som måste få sin personal godkänd av länsstyrelsen och/eller rikspolisstyrelsen. Detta innebär att om en entrévärd är anställd av ett bevakningsföretag får de inte arbeta om de inte godkänns. Rikspolisstyrelsen är väldigt hårda i bedömningen av entrévärdar[källa behövs] som är anställda av bevakningsföretag. Man får till exempel inte blivit dömd för något brott, till och med trafikbrott kan spela in i hur de bedömer en entrévärds lämplighet. En entrévärd begär legitimation och ingår civilsrättsliga avtal med allmänheten, till exempel "vill du komma in här, måste du visa att du är över 18 år". En dörrvakt/entrévärd äger inga befogenheter, utan har samma rättigheter och befogenheter som envar. Entrévärden får inte använda våld för att avvisa någon, utan måste tillkalla ordningsvakter eller polisen. En entrévärd har dock, precis som envar, rätt att nyttja våld i en rad olika situationer. Det rör sig bland annat om försvarligt våld då entrévärden på bar gärning griper något som har begått ett brott med fängelse i straffskalan samt ej uppenbart oförsvarligt våld för att avvärja pågående eller överhängande brottsligt angrepp mot person eller egendom enligt nödvärnslagstiftningen. En entrévärd har inte någon rättighet att avlägsna någon person.

Emblem som entrévärd och "security" är vanliga bland dörrvakter, men ger inga befogenheter utöver var mans rätt.

Kriminalitet bland dörrvakter[redigera | redigera wikitext]

Flera av de entrévärdar som arbetade i Stockholms innerstad 2007 hade grov kriminell bakgrund.[3] Se även regnbågssystemet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dörrvakter skyddar varandra: ”Den som golar är död i yrket””. Dagens Nyheter. 12 juli 2016. http://www.dn.se/sthlm/dorrvakter-skyddar-varandra-den-som-golar-ar-dod-i-yrket/. Läst 14 juli 2016. 
  2. ^ Filmen visar hur krogvakten misshandlar François”. Dagens Nyheter. 10 juli 2016. http://www.dn.se/sthlm/filmen-visar-hur-krogvakten-misshandlar-francois/. Läst 14 juli 2016. 
  3. ^ Lasse Wierup (2 oktober 2007). ”Kriminella anlitas som krogvakter”. DN.se. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=699843. Läst 29 november 2007.