DX-ing

DX-ing är inom amatörradio när man har kontakt med för de tekniska förutsättningarna avlägsna radiosändare. Medan lyssnaramatörer utövar passiv DX-ing, har sändaramatörer som "kör dx" tvåvägsförbindelse och utövar så aktiv DX-ing.^[1]

Förkortningen DX inom amatörradio står idag för långväga förbindelse.^[1]^[2]^[3] Den lär ha sitt ursprung inom telegrafi, där trafikförkortningar är vanliga, men den ursprungliga betydelsen är inte helt klar. Några vanliga förslag är: "distans", "okänd distans" eller just "långväga förbindelse" ("distant exchange").^[1]^[2]^[4]

Vad som menas med långdistans bestäms av frekvensen och de varierande vågutbredningsegenskaperna i jonosfären. För kortvågsbandet 1,8 MHz-30 MHz, där jordenruntkontakter är möjliga via vågutbredningsfenomen, räknas kontinenter och avlägsna länder in i begreppet DX. För de högre frekvenserna VHF, UHF och SHF förekommer en mindre sträng syn på vad en DX-kontakt egentligen är, 25 till 100 mil räcker då för DX-status. I stället för att samla länder samlar man där QTH-lokatorrutor.

En person som ägnar sig åt DX-ing kallas för DX-are eller lyssnaramatör.

DX-aren som fått in en intressant station skriver en lyssnarrapport till den station som sänder. Lyssnarrapporten innehållet tid, datum, frekvens, innehållet i programmet som avlyssnats samt en rapport om kvalitet och hörbarhet på sändningen. Radiostationen skickar sedan förhoppningsvis ett QSL-kort som bekräftelse på avlyssningen. DX-aren samlar på dessa, och QSL-kort från avlägsna mer udda stationer med svag sändareffekt värderas högre än QSL-kort från starka närliggande stationer.

DX-ing var tidigare vanligast på kortvåg men i takt med att fler och fler radiostationer upphört med sina sändningar på kortvåg har lyssning på mellanvåg och FM blivit populärt. Även på mellanvåg kan man höra radiostationer från hela världen under rätt förhållanden. FM-signaler går inte lika långt som på kortvåg.

Radiosignalerna går rakt fram från sändarmasten, men signalerna följer inte jordytan speciellt långt. Efter ett visst avstånd så hörs inte stationen längre, signalen försvinner upp till jonosfären. Kortvågssignalerna studsar sedan tillbaka från en viss höjd i jonosfären och når jordytan igen, varvid stationen åter kan avlyssnas. Kortvågssignalerna studsar sedan åter upp, och kan så sedan studsa fram och tillbaka och kan då i princip avlyssnas på andra sidan jorden. Mellanvågsstationerna studsar också i jonosfären under dygnets mörka timmar, men kräver normalt mera avancerade mottagare och framförallt större antenner. För sådan lyssning har s.k. "Beverage-antenner" blivit vanligast. Dessa antenner är långa, ofta många hundra meter och mycket riktningskänsliga. För kortvågslyssning kan en antenn på ett fåtal meters längd fungera. FM-stationer och TV-stationernas signaler studsar normalt inte, utan försvinner ut i rymden.

Under vissa atmosfäriska förhållanden kan även FM-signaler studsa, och då kan man i Sverige höra till exempel italienska radiostationer på FM-bandet. Dessa stationer kan tidvis höras med perfekt ljudkvalite, men det är instabilt, stationen hörs sällan mer än någon eller några minuter, och sedan kan en annan station komma in på samma frekvens. Kommunikationsradio för till exempel taxi och polis kan ha problem vid sådana tillfällen.

Historia i Norden

Radio var tidigt en hobby, såväl för elektroteknik som utsändning (amatörradio) och mottagning. Att lyckas installera antenn och ta emot radiosignaler kunde vara en svårighet i sig, när rundradio kom igång på 1920-talet. Utsändningar av rundradio på kortvåg inleddes på 1930-talet, men tog fart under och efter andra världskriget. BBC Empire Service grundades redan 1932. Radio Moskva inledde internationella utsändningar 1939.

Att ha långväga mottagning (DX-ing) som en särodlad hobby blev vanligt efter andra världskriget. Vanlig rundradio använde fortfarande mellanvåg men de flesta radiomottagare hade också ett kortvågsband där man kunde söka fram mer avlägsna stationer.

Voice of America (VoA) grundades 1942, när USA hade gått med i andra världskriget; från 1943 till 1945 sände VoA även på danska, finska, norska och svenska. Canadian Broadcasting Corporation (CBC) hade påbörjat kortvågssändingar för kanadensiska soldater i Europa under kriget, och efter kriget fortsatte man att sända till Europa och andra världsdelar.^[5] Från 1946 sände CBC på danska, holländska, norska, portugisiska, spanska, svenska och tjeckiska. Under kalla kriget ökade sändningarna med propaganda på språk som talades på andra sidan av järnridån; alltså kom många öststater att sända program på svenska. VoA återupptog sina finska sändningar 1951–1953, men fortsatte på estniska, lettiska och litauiska från 1951 till 2004.^[6]

Den årliga katalogen World Radio Handbook utgavs första gången 1947 och fick 1965 namnet World Radio TV Handbook (WRTH); den grundades i Danmark, men utges sedan 2022 i Tyskland.

Tidningen Teknik för Alla hade sedan 1952 en egen Eterklubb (TfAE).^[7] Sveriges DX-förbund grundades 1956 och samma år införde Godtemplarordens studieförbund DX-ing som ett ämne för studiecirklar,^[8] gav ut en studieplan^[9] och grundade "IOGT:s DX-klubb". DX-alliansen hade 40 medlemsföreningar med 50 000 medlemmar 1962.^[10] I juni 1962 arrangerades en internationell DX-konferens "Träffpunkt Skåne" i Malmö av Malmö kortvågsklubb och DX Club i Lund; i programmet ingick ett studiebesök på skeppet Cheeta som användes av piratsändaren Radio Syd.^[11]

Detta intresse avklingade på 1960-talet när radio fick konkurrens från TV och rundradion gick över till FM-sändningar på ultrakortvåg med bättre ljudkvalitet, vilket fick bruset från mellan- och kortvåg att upplevas som en försämring. En renässans i Sverige fick hobbyn när barntidningen Lyckoslanten 1978 hade en artikel om hobbyn, vilket lockade många tonåringar in i hobbyn under 1980-talet. Intresset minskade så småningom under konkurrens från hemdatorer och Internet.

Beräkning av avståndet mellan sändare och mottagare

Av intresse för en DX-are är avståndet till den sändare man mottar signaler från. I figur 3 avbildas en sändare (gul blixt) och en mottagare (svarta hörlurar) på jordens yta. Vinkelskillnaden (i jordens centrum) mellan sändare och mottagare är c. Skillnaden i longitud mellan sändaren och mottagaren är $\gamma$ , sändarens latitud är $90^{o}-a$ och mottagarens latitud är $90^{o}-b$ ^[12]. Från den sfäriska cosinussatsen får man:

\cos c=\cos a\cdot \cos b+\sin a\cdot \sin b\cdot \cos \gamma \Leftrightarrow

\Leftrightarrow c=\arccos \left(\cos a\cdot \cos b+\sin a\cdot \sin b\cdot \cos \gamma \right)

^[13]

Om man sedan multiplicerar $c$ med jordradien $R$ ^[13] (med $c$ i radianer) eller med ${\frac {\pi \cdot R}{180^{o}}}$ (med $c$ i grader) fås avståndet längs jordytan mellan sändare och mottagare.

Se även

Sveriges DX-förbund

Referenser

^ [a b c] Henryk Kotowski (augusti 2018), Introduction to DX News, DXnews.com. Läst 5 augusti 2022.
^ [a b] DX, Nationalencyklopedin, 1991.
^ Exempel på trafikmallar, ESR, Experimenterande Svenska Radioamatörer, 2006. Läst 5 augusti 2022.
^ Brent Taylor (2003), DXing - The Art of Listening to Distant Signals, History of Canadian Broadcasting, The Canadian Communications Foundation. Läst 5 augusti 2022.
^ The Tenth Anniversary, ur programhäftet för CBC Radio Canada, februari–mars 1955.
^ en:Voice of America#Historical list of languages, tabell i engelska Wikipedia.
^ Just nu, Teknik för Alla nr 6, 1952, sid. 2.
^ Teknik för Alla nr 22, 1956, sid. 23.
^ Åke Edén, "Vi lyssnar på kortvåg : studieplan i DX-ing", Godtemplarordens studieförbund, 1956.
^ "Radio Nord", Handelstidningen, 15 maj 1962, sid. 1 och 11.
^ Stig Kamph, "Piratskeppet bordades av radiofolk", Kvällsposten, 29 juni 1962.
^ $a$ respektive $b$ är således lika med kolatituden (eller polvinkeln) för sändaren respektive mottagaren
^ [a b] Se avsnittet Geodesi i artikeln Sfäriska cosinussatsen.

Externa länkar

DXing.com (engelska)

[Kotowski-1] [a b c] Henryk Kotowski (augusti 2018), Introduction to DX News, DXnews.com. Läst 5 augusti 2022.

[nedx-2] [a b] DX, Nationalencyklopedin, 1991.

[esr-3] Exempel på trafikmallar, ESR, Experimenterande Svenska Radioamatörer, 2006. Läst 5 augusti 2022.

[Taylor-4] Brent Taylor (2003), DXing - The Art of Listening to Distant Signals, History of Canadian Broadcasting, The Canadian Communications Foundation. Läst 5 augusti 2022.

[5] The Tenth Anniversary, ur programhäftet för CBC Radio Canada, februari–mars 1955.

[6] :Voice of America#Historical list of languages, tabell i engelska Wikipedia.

[7] Just nu, Teknik för Alla nr 6, 1952, sid. 2.

[8] Teknik för Alla nr 22, 1956, sid. 23.

[9] Åke Edén, "Vi lyssnar på kortvåg : studieplan i DX-ing", Godtemplarordens studieförbund, 1956.

[10] "Radio Nord", Handelstidningen, 15 maj 1962, sid. 1 och 11.

[11] Stig Kamph, "Piratskeppet bordades av radiofolk", Kvällsposten, 29 juni 1962.

[12] $a$ respektive $b$ är således lika med kolatituden (eller polvinkeln) för sändaren respektive mottagaren

[geodesi-13] [a b] Se avsnittet Geodesi i artikeln Sfäriska cosinussatsen.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]