Furstendömet Kroatien

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dalmatinska Kroatien)
Hoppa till: navigering, sök
Furstendömet Kroatien
Latin: Ducatus Chroatorum
Grekiska: Χρωβατία

700-talet–cirka 925a


Engelskspråkig karta som visar sydöstra Europa omkring år 850.
Engelskspråkig karta som visar sydöstra Europa omkring år 850.
Huvudstad Inget permanent säte.[1]

Biaći
Klis
Knin
Nin
Solin
Språk Latin, samslaviska
Religion Kristendom (Romersk-katolicism)
Statsskick Furstendöme
Sista furste Tomislav I
Bildades 700-talet
 – bildades ur område som tidigare varit under bysantisk kontroll.
Upphörde Omkring år 925.
 – upphörde genom sammanslagning med pannoniska Kroatien och ny upphöjd status som kungarike.
 – uppgick i Kungariket Kroatien
I dag del av Kroatien Kroatien
Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina
^ Tomislav I betraktas som kungariket Kroatiens förste kung då han är den förste bekräftade kroatiske härskaren att tituleras kung (latin: rex). Detta gjordes i ett brev som skickades från påven Johannes X till honom år 925. Omständigheterna kring och tidpunkten för hans kröning är idag okända.[2]

Furstendömet Kroatien (kroatiska: Kneževina Hrvatska), Dalmatiska Kroatien (Dalmatinska Hrvatska) eller Kustlandskroatien (Primorska Hrvatska) var ett kroatiskt furstendöme som grundades under 700-talet och styrdes av härskardynastin Trpimirović. Furstendömet var under denna period den största kroatiska statsbildningen. Det styrdes av en knez (furste) och hade under historiens gång olika huvudstäder, däribland Klis, Knin, Nin och Solin. Under 900-talet förenades furstendömet med pannoniska Kroatien och under kung Tomislav I grundades kungariket Kroatien omkring år 925.[3]

Benämning[redigera | redigera wikitext]

Furstendömet Kroatien, Dalmatiska Kroatien och Kustlandskroatien är alla sentida beteckningar som används av historiker för att beskriva det kroatiska furstendöme som växte fram vid den östra adriatiska kusten under 800-talet. Kroatiska kungariket (latin: regnum Croatorum) är den första kända beteckningen för furstendömet under samtiden.[4] Kroatien var vid denna tid ännu inte ett kungarike och den latinska termen 'regnum' (kungarike) kunde användas för länder i allmänhet.[5] I bysantinska källor kallades furstendömet oftast enbart "Kroatien" (grekiska: Χρωβατία, transkriberat Chrobatia).[6]

Den första kända fursten Borna kallades för Hertig av Dalmatien (latin: Dux Dalmatiae) och senare i Annales regni Francorum även för Hertig av Dalmatien och Liburnien (latin: Dux Dalmatiae atque Liburniae). Under 800-talets andra hälft uppträdde benämningen 'kroat' för de inhemska härskarna. Trpimir I kallades Kroaternas hertig (latin: Dux Chroatorum) medan Branimir bär samma titel i en bevarad inskription från Šopot nära Benkovac.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Furstendömet omfattade ett landområde som sträckte sig längs med den adriatiska kusten i dagens Kroatien, från floden Cetina i Dalmatien till Raša i Istrien. I öster omfattade furstendömet delar som idag utgör Bosnien och Hercegovina. I söder gränsade furstendömet till Paganien och Zahumlje. I norr gränsade det till pannoniska Kroatien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Neven Budak - Prva stoljeća Hrvatske, Zagreb, 1994, sida 13 (kroatiska)
  2. ^ Van Antwerp Fine, John (1991). The Early Medieval Balkans. University of Michigan Press. sid. 264. ISBN 0472081497. http://books.google.hr/books?id=Y0NBxG9Id58C&pg=PA264&dq=Tomislav+dalmatia+cities&hl=en&sa=X&ei=FGXUUvubHs7y7AbdmIDgBA&redir_esc=y#v=onepage&q=Tomislav%20dalmatia%20cities&f=false 
  3. ^ Kroatiska informationscentret (kroatiska)
  4. ^ Ferdo Šišić: Povijest Hrvata u vrijeme narodnih vladara, sida 651 (kroatiska)
  5. ^ Ivo Goldstein: Hrvatski rani srednji vijek, Zagreb, 1995, sida 198 (kroatiska)
  6. ^ Ferdo Šišić: Pregled povijesti hrvatskoga naroda 600. - 1526. - prvi dio, sida 156 (kroatiska)
  7. ^ Florin Curta: Southeastern Europe in the Middle Ages, 500-1250, sida 139-140 (engelska)