Kroater

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kroater
Kroaternas historiska vapen.
Framstående kroater
Urval av berömda eller framstående kroater. Från vänster: Tomislav I · Petar Zrinski · Fran Krsto Frankopan · Josip Jelačić · Ivan Meštrović · Vlaho Bukovac · Tin Ujević · Antun Vrančić · Ruđer Bošković · Andrija Mohorovičić · Ivan Gundulić · Vladimir Prelog
Antal sammanlagt
7,5–8,5 miljoner (uppskattningsvis)
Regioner med betydande antal
 Kroatien 3 874 321[1]
 Bosnien och Hercegovina 553 000
 USA 401 208
 Chile 380 000
 Argentina 275 000
 Tyskland 221 222
 Österrike 131 307
 Brasilien 127 765
 Australien 118 046
 Kanada 110 880
 Schweiz 87 000
 Serbien 70 602
 Frankrike 50 000
 Slovenien 35 642
 Sverige 35 000[2][3]
 Ungern 25 730
 Italien 21 360
 Belgien 12 000
 Nederländerna 10 000
 Nya Zeeland 10 000
 Sydafrika 8 000
 Montenegro 6 811
 Rumänien 6 786
 Storbritannien 5 000
 Makedonien 2 248
Språk

Kroatiska

Religion

Övervägande katolicism.

Besläktade folkgrupper

Följande folkgrupper är i språklig bemärkelse besläktade med kroaterna: bosniaker, montenegriner, serber, slovener och övriga sydslaver.

Kroater (kroatiska: Hrvati) är en sydslavisk etnisk folkgrupp. De talar kroatiska och är i huvudsak bosatta i Kroatien och Bosnien och Hercegovina där de utgör en av den sistnämnda statens autoktona folkgrupper. Kroaterna kristnades under 600–800-talet och en överväldigande majoritet bekänner sig sedan dess till den romersk-katolska kristendomen. Folkgruppens geografiska hemvist i gränslandet mellan medelhavsområdet, Central- och Sydosteuropa innebär att den kroatiska kulturen har tagit intryck från olika håll. Kännetecknande är det europeiska västkristna (romersk-katolska) kulturarvet.

Antal och spridning[redigera | redigera wikitext]

Av Kroatiens 4 290 612 invånare uppgav 3 874 321 eller 90,2 % av landets befolkning att de är etniska kroater i folkräkningen år 2011.[1] På grund av migration från det geografiska område i Europa, gränslandet mellan det föralpina området, västra Donaubäckenet och Adriatiska havet som är kroaternas historiska och traditionella hemvist, är det totala antalet kroater dock större. Det finns inte en exakt siffra på hur många kroater det finns i världen vilket bland annat beror på skilda uppfattningar om hur etnisk tillhörighet definieras samt det faktum att många länder inte registrerar etnisk tillhörighet. Det totala antalet kroater i världen (inklusive dem i hemländerna Kroatien och Bosnien och Hercegovina) har uppskattats till omkring 7,5–8,5 miljoner.

Kroatiska minoriteter och diasporan[redigera | redigera wikitext]

Som en konsekvens av tidiga migrationer finns det äldre kroatiska minoriteter i flera länder i Kroatiens och Bosnien och Hercegovinas geografiska närhet. Erkända kroatiska minoriteter lever i Italien (se molisekroater), Montenegro, Rumänien, Serbien (se bunjevci och šokci), Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike (se burgenlandkroater).

Det finns även en stor världsomspännande kroatisk diaspora som tillkommit till följd av senare migrationer orsakade av politiska, sociala och ekonomiska omständigheter eller påtryckningar. I slutet av 1800-talet och 1900-talet migrerade många kroater till andra länder i Europa (främst Tyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike och Italien), Amerika (främst USA, Kanada, Chile och Argentina) samt Australien och Nya Zeeland.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Musik[redigera | redigera wikitext]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Etymologiskt upphovsämne[redigera | redigera wikitext]

Namnet på folkgruppen kroater har gett upphov till åtminstone två begrepp i svenska språket; kravatt och krabat. Under trettioåriga kriget1600-talet i nuvarande Tyskland hade det kroatiska rytteriet tygstycken som de band ihop sina kragar med, vilket inspirerade fransmännen till ett mode som sedermera kom att kallas för kravatt.

Krabat å sin sida var ursprungligen en äldre lågtysk benämning på kroater. Ordet kom in i svenskan, och betydelseförsköts till att betyda ungefär "livlig unge".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Dzs.hr - Kroatiska statistiska centralbyrån (engelska)
  2. ^ ”Kroatien”. Utrikesdepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/43767. Läst 8 mars. 
  3. ^ Kroatiska statliga byrån för kroater bosatta utanför republiken Kroatien (kroatiska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]