Hoppa till innehållet

Papuasittella

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Daphoenositta papuensis)
Papuasittella
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSittellor
Neosittidae
SläkteDaphoenositta
ArtPapuasittella
D. papuensis
Vetenskapligt namn
§ Daphoenositta papuensis
Auktor(Schlegel, 1871)
Synonymer
Papuasitella

Papuasittella[2] (Daphoenositta papuensis) är en fågel i den lilla familjen sittellor.[3] Den förekommer enbart i bergstrakter på Nya Guinea.

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Sittellor är små, kompakta och kortstjärtade tättingar med dolkformade eller något uppsvängda näbbar. De intar samma nisch som nötväckor i Asien, Europa och Nordamerika men är inte alls nära släkt. Papuasittellan är lik broksittellan i Australien med gula fötter och näbb och längsstreckad undersida. Den skiljer sig dock genom avsaknad av ljus vingpanel och mycket mörkare och kraftigare streckad ovansida. Även lätet är likt, korta "tsip" i oregelbundna serier, men är generellt ljusare.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Papuasittella förekommer på Nya Guinea och delas in i sex underarter med följande utbredning:[3]

  • Daphoenositta papuensis papuensisVogelkop (nordvästra Nya Guinea)
  • Daphoenositta papuensis wahgiensis – östcentrala Nya Guinea
  • Daphoenositta papuensis toxopeusi – Oranjebergen (västcentrala Nya Guinea)
  • Daphoenositta papuensis intermedia – Nassaubergen (västcentrala Nya Guinea)
  • Daphoenositta papuensis alba – nordcentrala Nya Guinea
  • Daphoenositta papuensis albifrons – sydöstra Nya Guinea

Tidigare betraktades den ofta som underart till broksittella (D. chrysoptera), men urskiljs som egen art baserat på avvikande utseende och levnadsmiljö.[4]

Släktes- och familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placerades tidigare i släktet Neositta,[5] men Daphoenositta har prioritet. Sittellorna behandlades tidigare som en del av familjen nötväckor (Sittidae), på grund av likartat utseende och beteende. Genetiska studier visar dock att de inte alls är nära släkt. Istället utgör sittellorna en gammal och basal utvecklingslinje i en grupp bestående av bland annat kråkfåglar. Möjligen är de systergrupp till de nyzeeländska mohuorna (Mohouidae). Dessa uppskattas ha skiljts åt för 19 miljoner år sedan.[6]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Papuasittellan trivs olikt broksittellan i bergsbelägen regnskog, på 1400–2200 meters höjd. Den antas leva av insekter, men kunskapen om dess beteende och föda är mycket begränsad. Fågeln lär alltid ses i flockar om fyra till 14 fåglar. Även häckningsbiologin är okänd, men tros häcka kooperativt likt broksittellan.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Daphoenositta papuensis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ [a b c] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Papuan Sittella (Daphoenositta papuensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343739 25 december 2019).
  5. ^ Peters, J.L. (1931) Checklist of the Birds of the World. Vols. 1–16. Museum of Comparative Zoology, Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts.
  6. ^ Moyle, R.G., C.H. Oliveros, M.J. Andersen, P.A. Hosner, B.W. Benz, J.D. Manthey, S.L. Travers, R.M. Brown, and B.C. Faircloth (2016), Tectonic collision and uplift of Wallacea triggered the global songbird radiation, Nature Comm. 7, 12709.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]