De fyra ädla sanningarna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

De fyra ädla sanningarna är inom buddhismen fyra påstådda sanningar om verkligheten. "Ädla" i det här sammanhanget refererar dock inte till sanningarna, utan till de som känner till dem. Det syftar inte till vanliga människor som tror sig förstå de fyra ädla sanningarna, utan till upplysta, buddhor, som insett dessa fyra sanningar. De fyra ädla sanningarna har varit subjekt för många olika tolkningar och omfattande diskussioner inom de olika buddhistiska traditionerna.[1]

Första ädla sanningen[redigera | redigera wikitext]

Den första ädla sanningen säger att födelse är dukkha (lidande, men även otillfredsställelse, sorg, nöd, obehag eller frustration), ålderdom är dukkha, sjukdom är dukkha, att bli förenad med det som är obehagligt är dukkha, att bli separerad från det som är behagligt är dukkha och att inte få det man vill ha är dukkha. I korthet är emotionell bundenhet till de fem aggregaten (skandha) dukkha.[2] De fem aggregaten (skandha) är 1) kropp eller materia (rupa), 2) förnimmelser eller känslor (vedana), 3) iakttagelseförmågan eller varseblivning (samjna), 4) mentala dispositioner och viljeformationer (sankhara) och 5) medvetande (vijnana).[3]

Att översätta dukkha till enbart "lidande" har mött starkt motstånd, och Paul Williams menar att dukkha har en mycket bredare betydelse än bara "lidande".[2]

I de buddhistiska sutrorna delas dukkha in i tre kategorier; den första är smärta, såväl fysisk som känslomässig; den andra är den frustration som uppkommer vid förändringar, en form av dukkha som karaktäriseras av att inget finns för evigt – således är även lycka en sorts dukkha eftersom lyckan är förgänglig; den tredje är dukkha av betingade upplevelser – en dukkha till följd av att en grundläggande otillfredsställelse genomsyrar allt liv eftersom vår lycka är beroende av yttre förhållanden och den värld vi lever i är byggd av instabila och opålitliga förhållanden.[4]

Andra ädla sanningen[redigera | redigera wikitext]

I buddhismen är individen ansvarig för sitt eget lidande. Detta lidande uppkommer till följd av en törst efter fortsatt existens, en törst efter icke-existens och en törst efter njutning. Denna form av törst kan dock ta sig uttryck i många olika former.[5]

I en värld där allt förändras och alla yttre förhållanden förändras och är instabila, kommer törsten aldrig att kunna hålla sig kvar vid det som det törstas efter. Detta orsakar således lidande enligt den andra ädla sanningen.[5]

Tṛṣnā (sanskrit) eller taṇhā (pali) kan översättas till ”begär” hellre än till ”törst”, men Robert Gethin menar att den buddhistiska termen innefattar någonting annat än vad som vanligtvis är kopplat till begreppet ”begär”.[5] Enligt Paul Williams missförstås ofta den andra ädla sanningen i och med översättningen av tanha till ”begär”. Enligt honom är alla typer av begär inte dåliga. Det som är dåligt är det mycket starka begäret, som enligt honom bättre översätts med ”törst”.[6]

Tredje ädla sanningen[redigera | redigera wikitext]

Om törst eller starkt begär orsakar dukkha innebär det att om man kan få slut på denna törst kan man också få slut på dukkha. Detta kan åstadkommas genom att man utrotar orsaken till törsten, som är okunnigheten, ignoransen. Genom att se saker på det sätt som buddhismen anser att de verkligen är, blir man av med denna okunnighet och således även med dukkha. Detta är den tredje ädla sanningen. Det fullständiga slutet på dukkha är nirvana (pali: nibbana).[7]

Fjärde ädla sanningen[redigera | redigera wikitext]

Den fjärde ädla sanningen säger att vägen till nirvana är den åttafaldiga vägen.[8] I denna ingår:

  • Rätt förståelse: Förståelse av de fyra ädla sanningarna[9][10]
  • Rätt avsikt: Avsikt med grund i vänlighet och medkännande, samt avsikt fri från törstande[9][10]
  • Rätt tal: Avstå från ljugande, vilseledande, sårande och löst tal eller skvaller.[9][10]
  • Rätt handling: Avstå från att skada levande varelser, att ta saker för givna, samt att begå sexuellt klandervärda handlingar som äktenskapsbrott.[9][10]
  • Rätt levebröd: Att tjäna in sitt levebröd med rätt tal och rätt handling.[9][10] Vissa källor (på pali) menar även att rätt levebröd inkluderar att avstå från att tjäna sitt levebröd genom att köpa/sälja/tillverka vapen, människor, kött, alkohol/droger, och gifter.[9]
  • Rätt ansträngning: Förhindra att ogynnsamma sinnesinställningar uppstår, överge de ogynnsamma sinnesställningar som uppstår, framkalla gynnsamma sinnesinställningar, utveckla framkallade gynnsamma sinnesinställningar.[9][10]
  • Rätt mindfulness: Fokus på kroppen, känslor, sinnet och den buddhistiska läran.[9][10]
  • Rätt koncentration: Övning och utveckling av jhana (pali) eller dhyana (sanskrit), vilket är benämningen på olika meditativa tillstånd.[9][10]

Den åttafaldiga vägen kallas också för ”mittens väg”.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Buswell & Lopez (2014) uppslagsord: four noble truths.
  2. ^ [a b] Williams 2000 s. 42–43.
  3. ^ ”Skandha”. Encyclopædia Britannica. http://global.britannica.com/topic/skandha. Läst 23 april 2016. 
  4. ^ Gethin 1998 s. 61–62.
  5. ^ [a b c] Gethin 1998 s. 69–70.
  6. ^ Williams 2000 s. 44.
  7. ^ Williams 2000 s. 47.
  8. ^ Williams 2000 s. 52.
  9. ^ [a b c d e f g h i] Williams 2000 s. 53–55.
  10. ^ [a b c d e f g h] Gethin 1998 s. 81.
  11. ^ Thanissaro, Bhikkhu (Översättning). ”Dhammacakkappavattana Sutta: Setting the Wheel of Dhamma in Motion”. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/sn56/sn56.011.than.html. Läst 23 april 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Buswell Jr., Robert E.; Lopez Jr., Donald S. (2014). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3 
  • Gethin, Rupert (1998). The Foundations of Buddhism Oxford University Press. ISBN 0-19-289223-1
  • Williams, Paul & Tribe, Anthony (2000). Buddhist Thought: A complete introduction to the Indian tradition Routledge ISBN 0-203-18593-5
Dharma wheel.svg Buddhism-portalen