Delningsekonomi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Delningsekonomi (efter engelskans sharing economy) innebär olika arrangemang för att hyra, dela eller låna saker istället för att själv äga dem.[1][2][3] Även olika möjligheter att ta del av tjänster, byta och ge bort saker räknas in i begreppet. Ett annat namn för företeelsen är gemensam konsumtion (från engelskans collaborative consumption) som fokuserar på att dessa arrangemang kan möjliggöra för fler personer att konsumera en vara jämfört med om de var och en skulle köpa den.[4]

Begreppet delningsekonomi används framför allt på de tillfällen när Internet och annan informationsteknologi används för att möjliggöra delningen, bytet, hyran eller liknande. Exempel är samåkningstjänsten Skjutsgruppen, övernattningstjänster som Couchsurfing, bilpooler och tjänster som uthyrning av mötesrum företag emellan. Även taxitjänster som Uber eller hyra av en ny märkesväska för en kväll kan avses. Med en bred definition skulle även konventionella hyrbilsfirmor och taxirörelser kunna räknas in i delningsekonomin, men begreppet används oftast om "peer-to-peer"-företeelser och annat som etablerats först under Internet-eran. I Oxford dictionary definieras delningsekonomi på följande sätt: ett ekonomiskt system i vilket tillgångar eller tjänster delas mellan privatpersoner, antingen utan kostnad eller till en avgift, oftast via internet.[5]

Begreppet delningsekonomi har använts på svenska sedan 2013[2] och har kommit att bli omdiskuterat. En av de huvudsakliga anledningarna är att delningsekonomi kan komma att stöpa om sektorer inom samhällsekonomin och därför få omfattande politiska konsekvenser.[6]

Felbenämning[redigera | redigera wikitext]

I en artikel i Harvard Business Review, argumenterar författarna authors Giana M. Eckhardt och Fleura Bardhi att "delningsekonomi" är en felbenämning och att den korrekta benämningen är tillgångsekonomi. De säger "When "sharing" is market-mediated—when a company is an intermediary between consumers who don't know each other—it is no longer sharing at all. Rather, consumers are paying to access someone else's goods or services."[7]

Begreppet "delningsekonomi" har ofta betraktas som en oxymoron, och en felbenämning av vanliga kommersiella transaktioner.[8] Arnould och Rose[9] föreslår att ersätta den tvetydiga dermen "delning" med mutualism. En skillnad kan göras mellan fri mutualism, såsom uppriktig delning, och vinstdriven mutualism, såsom Uber, Airbnb, and Taskrabbit.[10][11][12]

Så även om det finns framgångsrika plattformar som handlar om att dela på en resurs har termen kritiserats för att vara missvisande.[13][14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Varför äga när man kan hyra? Delningsekonomin och arbetslivet, Arbeidsliv i Norden 2014-12-11
  2. ^ [a b] Veckans nyord: delningsekonomi, Språktidningen 2015-06-15
  3. ^ Fjellander, Liv m.fl (2019), "Delningens potential", slutrapport RE:Source
  4. ^ ”Här är årets alla nyord”. Språktidningen. http://spraktidningen.se/nyord2015. Läst 28 december 2015. 
  5. ^ ”sharing economy | Definition of sharing economy in English by Lexico Dictionaries”. Lexico Dictionaries | English. https://www.lexico.com/en/definition/sharing_economy. Läst 19 juni 2019. 
  6. ^ Christofer Laurell & Christian Sandström. ”Nya tekniken utmanar svenska modellen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nya-tekniken-utmanar-svenska-modellen. Läst 29 juni 2016. 
  7. ^ Eckhardt, Giana M.; Bardhi, Fleura (28 januari 2015). ”The Sharing Economy Isn’t About Sharing at All”. Harvard Business Review. ISSN 0017-8012. https://hbr.org/2015/01/the-sharing-economy-isnt-about-sharing-at-all. Läst 11 juli 2019. 
  8. ^ Slee, Tom. What's yours is mine. OR Books. sid. 216. ISBN 978-1-68219-022-7 
  9. ^ Arnould, Eric J.; Rose, Alexander S. (2016-3). ”Mutuality: Critique and substitute for Belk’s “sharing”” (på en). Marketing Theory 16 (1): sid. 75–99. doi:10.1177/1470593115572669. ISSN 1470-5931. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1470593115572669. Läst 11 juli 2019. 
  10. ^ ”Can We Stop Pretending the Sharing Economy Is All About Sharing?” (på engelska). Money. http://money.com/money/2933937/sharing-economy-airbnb-uber-monkeyparking/. Läst 11 juli 2019. 
  11. ^ Ertz, Myriam; Durif, Fabien; Arcand, Manon (2016). ”Collaborative Consumption: Conceptual Snapshot at a Buzzword” (på engelska). SSRN Electronic Journal. doi:10.2139/ssrn.2799884. ISSN 1556-5068. https://www.ssrn.com/abstract=2799884. Läst 11 juli 2019. 
  12. ^ Christian, Sandström; Laurell, Christofer (2016). ”Analysing uber in social media - disruptive technology or institutional disruption?”. International Journal of Innovation Management 20 (5). http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-32162. Läst 11 juli 2019. 
  13. ^ Kessler, Sarah (14 september 2015). ”The “Sharing Economy” Is Dead, And We Killed It” (på engelska). Fast Company. https://www.fastcompany.com/3050775/the-sharing-economy-is-dead-and-we-killed-it. Läst 11 juli 2019. 
  14. ^ Sarah O'Connor (14 juni 2016). ”The gig economy is neither 'sharing' nor 'collaborative” (på engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/8273edfe-2c9f-11e6-a18d-a96ab29e3c95. Läst 11 juli 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]