Den Urgamla och Antagna Skotska Riten

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Denna artikel är en del av Wikipedias serie om
Frimureri
Frimureri
Huvudartiklar

Frimureri · Storloge · Frimurarloge · Frimureriska ämbetsmän · Stormästare · Erkännande · Reguljär · Liberalt frimureri· Svenska Frimurare Orden

Historia

Frimureriets historia · Liberté chérie · Frimureriska handlingar · Storlogen i London och Westminster

Den Urgamla och Antagna Skotska Riten, även kallad Skotska Riten eller 33-gradiga riten, är ett av de mest spridda högregradssystemen inom frimureriet. Mästarmurare, det vill säga en frimurare som har erhållit de tre grundläggande graderna, kan i den Skotska Riten ernå ytterligare 30 grader. Organisatoriskt är dessa grader allra oftast skilda från de tre frimurargraderna, som ges i en frimurarloge.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den Skotska Ritens ursprung, vilken egentligen är mer fransk/angloamerikansk, är inte helt klarlagd av frimureriska historiker. Det har hävdats att den skulle ha sitt ursprung i Lodge Canongate at Kilwinning i Edinburgh, men även att den skulle ha skapats i Jesuitkollegiet i Clermont 1688 i jacobitiska syften (detta har inget att göra med det frimureriska höggradskapitlet i Paris, vilket stod under ledning av markisen och sedermera hertigen av Clermont under mitten av 1700-talet, vilken var tämligen kortlivad men gav upphov till ett höggradsystem kallat Clermontriten). Det mest troliga är dock att den finner sitt ursprung i Estienne Morins 25°-system från 1740-talets Frankrike i syfte att få ordning på alla de höggrader, vilka uppstod under denna period som svampar ur jorden. [1] Flertalet nyskapade grader, men även grader från äldre ordenssällskap, med eller utan frimurerisk anknytning. Den kom strax efter att delvis omarbetas av Chevalier Ramsay, vilket har givit upphov till den felaktiga uppfattningen om att det skulle ha varit han som var ritens egentlige skapare. Systemet kom senare, under tidigt 1800-tal, att i Förenta Staterna byggas ut till det system som vi idag känner som den skotska riten.

Grader och organisation[redigera | redigera wikitext]

Systemet består av 29 grader (4°-32°) och bygger alltså vidare på de tre inledande blå graderna, med tillägg av tempelfrimureri. Skotska Riten (A.A.S.R. – Ancient and Accepted Scottish Rite) kallas ofta för den 33-gradiga riten, vilket inte är helt riktigt då de blå graderna i craft inte egentligen hör dit (det finns dock en ritual för de blå graderna särskilt anpassade för den Skotska riten, några få loger i de angloamerikanska sydstaterna arbetar fortfarande i denna intressanta riten, flertalet av dessa loger är av tyskt ursprung), och den så kallade 33 och Högsta graden (att namnet kan förvirra är tydligt), inte är en del av systemet och organiserat i en helt egen och självständig organisation, organiserat i det Högsta Rådet, vilket även styr över den Skotska Ritens dalar (namnet på de lokal kropparna). Ritens organisatoriska struktur ser ut på följande vis: 4°-14° kallas Perfektionslogen. Innehållet i dessa grader bygger vidare på och förklarar innehållet i de tre blå graderna, särskilt Hiram-legenden i mästaregraden, och utspelar sig alla kring Salomons tempel. Graderna 4, 5, 7, 13 och 14 är obligatoriska, och de andra hoppas ofta över inom Norra Jurisdiktionen i Förenta Staterna, i Södra arbetar man i samtliga. I Europa är det vanligt att man hoppar över samtliga numera.

Nästa avdelning kallas Rosenkorskapitlet, och till detta hör graderna 15-18. Dessa grader behandlar byggnationen av Zerubbabels tempel, och har i flera länder kristna karaktär och ses då som ett komplement till kyrkans påskgudstjänster (de ges då också under påskveckan). I de mindre kristna är dessa grader kabbalistiska. Graderna 15, 17 och 18 är obligatoriska inom Södra Jurisdiktionen i Förenta Staterna, i Norra Jurisdiktionen samt Europa endast 18.

Den tredje avdelningen kallas Konsistoriumet. Dessa grader förklarar dels symbolerna och undervisningen i de föregående, och dels är riddaregrader, vilka behandlar historiska händelser under korstågstiden och tempelridderi. Graderna 30, 31 och 32 är obligatoriska, dock arbetar man inom samtliga grader inom Södra Jurisdiktionen i Förenta Staterna. Skotska Riten kallas ofta för ett kristet system. Detta är inte riktigt, och för medlemskap i riten ställs inga andra krav än de som finns för de blå graderna. Däremot så är ritualerna från 15 graden uttalat kristna, som nämnt ovan, i vissa länder, och en icke-kristen kan därför ha mindre intresse för dessa. Det förekommer en hel del myter kring den Skotska Riten, så som att det tar mycket lång tid att nå den 32° och att man får en högre ställning i sin blå loge genom ett medlemskap i den Skotska Riten. De är för det mesta helt felaktiga, liksom de båda exempel som här angavs.

Spridning[redigera | redigera wikitext]

Skotska Riten finns representerad över hela världen och finns i åtminstone 50 [2] länder.

Norden[redigera | redigera wikitext]

I Norden representeras Skotska Riten av följande organisationer:

Danmark

Finland

Sverige

Benämningar[redigera | redigera wikitext]

På engelska:

  • Ancient and Accepted Scottish Rite
  • Ancient Accepted Scottish Rite (ofta utan ”and” inom Northern Masonic Jurisdiction i USA)
  • Ancient Accepted Rite (utan ”Scottish” i England och Wales, där den även mer informellt kallas Rose Croix)
  • Scottish Rite

Franska:

  • Rite Écossais Ancien et Accepté

Italienska

  • Rito Scozzese Antico ed Accettato

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ek, Carl. ”Den Urgamla och Antagna Skotska Riten”. Svenska Frimurare Lägret. Arkiverad från originalet den 19 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120519081544/http://www.frimurarelagret.se/reaa.html. Läst 23 oktober 2011. 
  2. ^ ”International”. Northern Masonic Jurisdiction, Scottish Rite Freemasonry. http://www.supremecouncil.org/index.tpl?&ng_view=119. Läst 27 september 2009. 
  3. ^ ”Spørgsmål og svar”. Det Internationale Fælles Frimureri ”Le Droit Humain”. http://www.droit-humain.org/scandinavia/danmark/sporgsmal_og_svar.htm. Läst 27 september 2009. 
  4. ^ ”Storlogen af Danmark”. Storlogen af Danmark Af Gamle Frie & Antagne Murere, Frimurerlauget: Stororinten af Danmark Or: af København. Arkiverad från originalet den 24 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100524134316/http://www.storlogen-af-danmark.dk/878594.htm. Läst 27 september 2009. 
  5. ^ ”Logen Freja, Københavnsk frimurerloge for kvinder”. Logen Freja. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091003195325/http://logenfreja.squarespace.com/. Läst 27 september 2009. 
  6. ^ ”Historie”. Den Kvindelige Frimurerloge Lilium. http://www.logenlilium.dk/. Läst 27 september 2009. 
  7. ^ ”Suomen Muinainen ja Oikkeutettu Riitti”. http://www.riitti.info/. Läst 31 mars 2014. 
  8. ^ ”Information”. Sam-Frimurare-Orden (Co-Masonry) Le Droit Humain. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827195945/http://home8.swipnet.se/~w-84612/sfo.html. Läst 27 september 2009. 
  9. ^ ”Grader och ordnar”. Svenska Frimurare Lägret. Arkiverad från originalet den 9 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100109040844/http://www.frimurarelagret.se/grader-och-ordnar.html. Läst 27 september 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]