Den stora svälten på Irland
| Irlands historia | |
.jpg) Denna artikel är en del av en serie |
|
| Tidsaxel | |
|---|---|
| Irlands förhistoria | |
| Den stora svälten | |
| Påskupproret | |
| Irländska inbördeskriget | |
| Nordirlandskonflikten | |
| Keltiska tigern | |
|
Irland-portalen |
Den stora svälten på Irland (iriska: an Gorta Mór; engelska: Great Irish Famine) mellan 1845 och 1852 orsakades delvis av oomyceten Phytopthora infestans (potatispest). Potatisen blev angripen av en svamp som förgiftade den. En effekt av hungersnöden som följde var en massiv emigration till Amerika och framförallt till New York.
Potatispesten spred sig även till övriga Europa, men fick inte samma förödande resultat som på Irland då befolkningen i övriga Europa hade fler valmöjligheter i sitt födointag. Befolkningen på Irland var i mycket större utsträckning beroende av potatis jämfört med övriga europeiska länder, trots att Irlands bönder odlade många andra grödor och Irland var en av de största exportörerna av mejeriprodukter i Europa. Väldigt många av de irländska bönderna var tvungna att betala orimliga hyror för sina arrenderade marker och när potatispesten förstörde deras basföda fanns det ingen buffert för att betala hyror. Bönderna tvingades lämna sina hem och mark och miljontals svalt vid sidan av vägen eller flydde landet helt.
Problemet på Irland var inte en generell brist på mat, utan att de fattiga inte hade råd att köpa den mat som fanns. Mycket stora mängder mat exporterades från Irland under svälten.
Osmansk hjälp[redigera | redigera wikitext]
1845 hörde den osmanske sultanen Abd ül-Mecid I talas om den stora hungersnöd som drabbat Irland. Han bestämde sig att donera 10 000 pund till det irländska folket. Men när drottning Victoria hörde om detta protesterade hon och krävde att sultanen bara skulle skicka 1 000 pund eftersom hon själv hade skickat 2 000 pund[1]. Sultanen skickade 1 000 pund men skickade även tre (i vissa källor fem) skepp fulla med mat och förnödenheter till landet. De osmanska skeppen närmade sig Dublins hamn. Men de engelska myndigheterna tillät de inte att komma i hamn. De osmanska sjömännen fortsatte att segla norrut och kunde till slut i hemlighet lasta av förnödenheterna i den irländska staden Drogheda.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kinealy, Christine (2013-10-10) (på engelska). Charity and the Great Hunger in Ireland: The Kindness of Strangers. A&C Black. ISBN 9781441117588. https://books.google.com/books?id=GnksAQAAQBAJ. Läst 12 augusti 2016
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Den stora svälten på Irland.
- The History of the Irish Famine by Rev. John O'Rourke
- Irish National Archives om svälten
- Quinnipiac University's An Gorta Mor site – includes etexts
- Ireland's Great Famine (Cormac Ó Gráda) från EH.Net Encyclopedia of Economic History
- Irishholocaust.org
- American.edu, Historia
- Ireland: The hunger years 1845–1851
- Kids History Website about the Famine
- Hunger on Trial: An Activity on the Irish Potato Famine and Its Meaning for Today Gratis nedladningsbar information för skolornafrån Zinn Education Project.
- Cork Multitext Project article on the Famine, by Donnchadh Ó Corráin
- För mer info se bobit.botany.wisc.edu
- Karp, Ivan. Museum Frictions: Public Cultures/Global Transformations. books.google.com
- Seamus P. Metress, Richard A. Rajner. The Great Starvation: An Irish Holocaust. books.google.com
- Books.google.com
- Irish Repay Choctaw Famine Gift:March Traces Trail of Tears in Trek for Somalian Relief
- President of Ireland Mary Robinson Addresses the Choctaw People
- Views of the Famine
- Sligoheritage.com, Famine on the Gore-Booth and Palmerston estates in Sligo, Ireland
- The Famine in Doon co.Limerick
- What Caused the Irish Potato Famine?
- Genome of Irish potato famine pathogen decoded, physorg.com]
- Whyte, Robert. The ocean plague; or, A voyage to Quebec in an Irish emigrant vessel, embracing a quarantine at Grosse Isle in 1847. With notes illustrative of the ship-pestilence of that fatal year. Boston : Coolidge & Wiley, 12 Water Street, 1848. Läst 18 juli 2012, i PDF-format
Wikimedia Commons har media som rör Referenser[redigera | redigera wikitext]
Denna artikel om Irlands historia saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
