Hoppa till innehållet

Den talangfulla draken

Från Wikipedia
Hjalmar Söderberg bodde på Tyskbagargatan 9, 3 trappor, med sina barn från 1907 och fram till 1919 då han både formellt och permanent flyttade till Köpenhamn. Under denna tidsperiod skrev han bland annat "Den talangfulla draken".

Den talangfulla draken är den fjärde novellsamlingen av Hjalmar Söderberg publicerad år 1913.[1] Samlingen, som innehåller bland andra novellen Egyptens präster, visar på Söderbergs begynnande religionsfilosofiska intresse.[2]

Samlingen har en delvis annan karaktär än de första tre, då den samlar ett antal noveller med historiska, närmast sagoartade motiv och fick sitt namn efter en erotisk skämtsaga.[3] Titelnovellen återger den indiska sagan om Hannes Elsaffan, som för att vinna hjärtat hos sin älskade prinsessa, utger sig för att vara en krigsgud, vilket får ödesdigra konsekvenser.

I denna brokiga novellsamling – som Söderberg själv såg som en av sina svagare – ingår även reseskildringar från Tyskland, inlägg i samtidens försvarsdebatt och litterära kåserier.[4] Göran Hägg anser, att novellsamlingen är Söderbergs bästa vid sidan av "Historietter". Den innehåller små ironiska noveller i sagoton, korta tidsbilder och det året innan spelade minidramat Aftonstjärnan, en på en gång kvick och gripande berättelse om kvinnans maktlöshet.[5]

I sin analys av novellsamlingen framhåller Miranda Landen, att det är flera faktorer, som talar för att den är mer välkomponerad än vad man hittills ansett.[6]

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Samlingen innehåller följande 13 noveller:[7]

  • Den talangfulla draken (dec 1913), skriven för samlingen.
  • En grå väst eller Rättvisan i München (jan 1911), i Strix.
  • Hvem är jag? (okt 1913), i Hvar 8 Dag.
  • Svipdagarna (jan 1911), i Söndags-Nisse.
  • Filosofen från Kyrene (juni 1913), i Söndags-Nisse.
  • Kung Cherebert (feb 1913), i Strix.
  • Barnföreställning, En barnföreställning (april 1904), i Svenska Dagbladet.
  • Half rakning (julen 1904), i Söndags-Nisse.
  • En sommarsaga (juni 1897), i Svenska Dagbladet.
  • Generalkonsulns F-båtsmiddag, F-båtsmiddag hos generalkonsuln (mars 1912), i Dagens Nyheter.
  • Kristian och Fredrik, Vid ett tebord (dec 1908), i Dagens Nyheter.
  • Aftonstjärnan (mars 1912), i Thalia.
  • Egyptens präster (dec 1913), skriven för samlingen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Söderberg, Hjalmar (1913). Den talangfulla draken: historier. Stockholm: Bonnier. Libris 1640370 
  2. ^ Holmbäck, Bure (1988). Hjalmar Söderberg: ett författarliv. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 6. Stockholm: Bonnier. sid. 382-385. Libris 7147438. ISBN 9100472956 
  3. ^ Tigerstedt Eugène Napoleon, Linder Erik Hjalmar, red (1965). Ny illustrerad svensk litteraturhistoria [D. 5] Fem decennier av nittonhundratalet (4., omarb. och utökade uppl. av Fyra decennier av nittonhundratalet). Stockholm: Natur och kultur. sid. 45. Libris 65835 
  4. ^ Thörnvall, Olle (2011). Tankens konst: en essä om Hjalmar Söderbergs noveller. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 21. Lund: Ellerström. sid. 126-148. Libris 12299450. ISBN 978-91-7247-280-8 
  5. ^ Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 380-382. Libris 7282926. ISBN 9146176292 
  6. ^ Landen, Miranda (2013). Och nu börjar historien: Hjalmar Söderbergs novellkonst. Stockholm: Atlantis. sid. 209-210. Libris 13589314. ISBN 978-91-7353-610-3 
  7. ^ Friedländer, Herbert (1944). En Hjalmar Söderberg bibliografi. Stockholm: Bonnier. sid. 43, 63, 67, 73, 75, 76, 77, 79, 80. Libris 992405 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Friedländer, Herbert (1944). En Hjalmar Söderberg bibliografi. Stockholm: Bonnier. sid. 43, 63, 67, 73, 75, 76, 77, 78, 79, 80. Libris 992405 
  • Holmbäck, Bure (1988). Hjalmar Söderberg: ett författarliv. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 6. Stockholm: Bonnier. sid. 336-338, 382-385, 419, 422. Libris 7147438. ISBN 9100472956 
  • Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 380-382. Libris 7282926. ISBN 9146176292 
  • Landen, Miranda (2013). Och nu börjar historien: Hjalmar Söderbergs novellkonst. Stockholm: Atlantis. sid. 35, 102, 104, 194-210, 315, 319. Libris 13589314. ISBN 978-91-7353-610-3 
  • Söderberg, Hjalmar (1913). Den talangfulla draken: historier. Stockholm: Bonnier. Libris 1640370 
  • Thörnvall, Olle (2011). Tankens konst: en essä om Hjalmar Söderbergs noveller. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 21. Lund: Ellerström. sid. 126-148. Libris 12299450. ISBN 978-91-7247-280-8 
  • Tigerstedt Eugène Napoleon, Linder Erik Hjalmar, red (1965). Ny illustrerad svensk litteraturhistoria [D. 5] Fem decennier av nittonhundratalet (4., omarb. och utökade uppl. av Fyra decennier av nittonhundratalet). Stockholm: Natur och kultur. sid. 45. Libris 65835 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Högström, Jesper (2017). Lusten och ensamheten: en biografi över Hjalmar Söderberg. Söderbergsällskapets skriftsserie, 1100-4304 ; nr 25. Stockholm: Weyler. sid. 406-409. Libris 20559772. ISBN 9789176810712 
  • Landen, Miranda (2013). Och nu börjar historien: Hjalmar Söderbergs novellkonst. Stockholm: Atlantis. Libris 13589314. ISBN 978-91-7353-610-3 
  • Ollfors, Anders (1986). Hjalmar Söderberg och antiken och andra essayer. Studies in Mediterranean archaeology. Pocket-book, 0347-173X ; 38. Göteborg: P. Åström. sid. 44-49. Libris 8380215. ISBN 9186098357 , Avsnittet: Några synpunkter på Hjalmar Söderbergs berättelse Den talangfulla draken.
  • Söderberg, Hjalmar (2022). Noveller. Stockholm: Modernista. Libris 0dhg4nkrxrbnlqts. ISBN 9789180235433 
  • Vängåvan till Hjalmar Söderbergs 50-årsdag den 2 juli 1919. Stockholm: Norstedt. 1919. sid. 5-18. Libris 1659526 , Den talangfulla draken, artikel av Henrik Schück.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]