Eugénie Söderberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eugénie Söderberg
Eugénie Söderberg, foto från 1940-talet i New York. Göteborgs universitetsbibliotek.
Eugénie Söderberg, foto från 1940-talet i New York. Göteborgs universitetsbibliotek.
Född25 mars 1903
Heidelberg, Tyskland
DödJanuari 1973,
New York, USA
YrkeFörfattare, journalist, översättare
NationalitetSverige Svensk
Språksvenska, tyska, polska, ryska, engelska, franska
Verksam1933-1965
DebutverkKulturen i Sovjet
Noterbara verkMin son är min
Make/makaMikael Söderberg (1927–1931)
Hugo Perls (1941–1973)
BarnKlaus Perls (styvson)
Thomas A. Perls (styvson)

Henya "Eugénie" Söderberg, även kallad Jenja, senare omgift Perls, ogift Riwkin, född 25 mars 1903 i Heidelberg, Tyskland[1], död i januari 1973 i New York, var en svensk-amerikansk journalist, författare och översättare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Familjen i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Hon var äldsta dotter till köpmannen Schalom Schender "Alexander" Riwkin (1878–1930)[2][1][3] och Frida Perelman (1881–1944)[1] samt syster till fotografen Anna Riwkin och redaktören Josef Riwkin.[4]

Eugénie Riwkin var från 24 december 1927 gift med författaren Mikael Söderberg (1903–1931), som var son till Märta och Hjalmar Söderberg,[5] bror till skådespelaren Dora, historikern Tom och halvbror till skådespelaren Betty Söderberg.[6]

Till USA[redigera | redigera wikitext]

Efter Mikael Söderbergs bortgång drog sig Eugénie Riwkin-Söderberg bort från Europa. I april 1940 skriver hon ett kort ombord på M/S Kungsholm på väg från Haiti till Havanna - därifrån skall hon vidare till New York. Hon bosatte sig i New York och rapporterar i brev från augusti 1940 till Hjalmar Söderberg: "Befinner mig på en bilresa i USA och ser en hel del av landet. Det finns mycket storslaget här, men mycket skrämmande. Just för att det är nu! Just nu är jag i New Orleans. Mississippis vatten är lika oljigt och smutsigt som det var på Mark Twains tid. Vita, kreoler, negrer och en aning indianblod, allt detta promenerar omkring här på gatorna. De vita trivas (klimatet är litet besvärligt förstås), de kolorerade, som de helst kallas, har det jobbigt och förödmjukande. Måste alltid någon svinga piskan över andras ryggar? Snälla ni, skriv till mig, glöm inte att jag älskar er och är mycket orolig för hur ni har det i dessa tider.".[7]

Journalist i New York[redigera | redigera wikitext]

När Hjalmar Söderberg var död skrev Eugénia Riwkin-Söderberg i New York en stor artikel om honom - en analys av hans person och författarskap. Det är oklart var den publicerades, men hon skickade manuskriftet till Söderbergs hustru i Köpenhamn, som skrev ett tackbrev och berättade att hon fått den uppläst i översättning av dottern Betty och svärsonen Hakon Stangerup. Sista brevet från Eugénie till Emilie Söderberg är från 1949. Eugéine Riwkin bodde då permanent i New York och var sedan 1941 omgift med Hugo Perls, en känd antikvitetshandlare och gallerist på Park Avenue. I brevet frågan hon om matsituationen i Danmark. Hon berättar också att hon träffat tecknaren, författaren och Söderberg-beundraren Adolf Hallman med fru på Museum of Modern Art i New York. Eugénie Riwkin-Perls skrev 1950 tre brev till Hakon Stangerup om att försöka få böcker av Hjalmar Söderberg översatta till engelska i USA. Hon fortsatte i New York att skriva i olika genrer, bland annat som reporter för skandinaviska tidningar. För boken Mohikana bor på Hawaii, samarbetade hon med sin syster, fotografen Anna Riwkin. Hennes tredje roman Min son är min utgavs i Sverige på Raben & Sjögrens förlag. Fram till sin död skickade hon pengar för skötsel av Mikael Söderbergs grav i Sverige.[8]

Epilog[redigera | redigera wikitext]

Vid Stony Brook University på Long Island finns "Eugenie Soderberg Collection", en samling brev, artiklar, manuskript och dagböcker, skrivna på ryska, svenska, tyska, franska och engelska.[9] Kurt Mälarstedt, ledamot av Söderbergsällskapets styrelse, gick igenom samlingen 2007. Han fann här en notering om något som kallades "Stora boxen" med "Mikaels brev, recensioner". Tyvärr fanns inga spår av den i arkivet och ingen visste vad som hänt med den.[8]

Söderbergsällskapet gav 2009 ut "En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie" av Per Olof Swartz.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Kulturen i Sovjet. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris 1366924 
  • Studentfabriken : roman. Stockholm: Bonnier. 1936. Libris 1380112 
    • Dansk översättning: Studenterfabrikken (1942)
  • Med bästa avsikt : roman. Stockholm: Medén. 1947. Libris 1430184 
  • Mokihana bor på Hawaii. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1961. Libris 1198575  - Tillsammans med Anna Riwkin-Brick.
    • Engelsk översättning: Mokihana lives in Hawaii (1961)
    • Tysk översättning: Mokihana (1962)
    • Dansk översättning: Mokihana fra Hawaii (1964)
  • Hawaii. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1962. Libris 1198640  - Tillsammans med Anna Riwkin-Brick.
  • Min son är min. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1965. Libris 1826193 

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Jerzy Kossowski: Tegelhuset (översatt tillsammans med Daniel Brick, Bonnier, 1932)
  • Ferdynand Goetel: Från dag till dag (Z dnia na dzień) (Bonnier, 1932)
  • Zygmunt Nowakowski: Godahoppsudden (Przylądek dobrej nadziei) (Bonnier, 1934)
  • M. Iljin: Berg och människor: berättelser om naturens ombyggnad (Gory i ludi) (Natur och kultur, 1936)
  • Sergiusz Piasecki: Under Karlavagnen (Kochanek wielkiej niedźwiedzicy) (Hökerberg, 1938)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  2. ^ Swartz, Per Olof: En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie, Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 21.
  3. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  4. ^ Swartz, Per Olof: En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie, Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 22.
  5. ^ Swartz, Per Olof: En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie, Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 67.
  6. ^ Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997).
  7. ^ Swartz, Per Olof: En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie, Söderbergsällskapet, 2009. ISBN 978-91-977970-0-9. s. 67.
  8. ^ [a b] Swartz, Per Olof: En främling i världen – om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie (Söderbergsällskapet, 2009), s. 69. ISBN 978-91-977970-0-9
  9. ^ Eugenie Soderberg Collection Arkiverad 26 november 2008 hämtat från the Wayback Machine., Stony Brook University, New York.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bergman, Bo; Söderberg Hjalmar, Wästberg Per (1969). Kära Hjalle, kära Bo: Bo Bergmans och Hjalmar Söderbergs brevväxling 1891-1941. Stockholm: Bonnier. sid. 239-240. Libris 8077413 
  • Holmbäck, Bure (1988). Hjalmar Söderberg: ett författarliv. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 6. Stockholm: Bonnier. sid. 486-487. Libris 7147438. ISBN 9100472956 
  • Swartz, Per-Olof (2009). En främling i världen: om Mikael Söderberg och hans hustru Eugénie. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 17. Täby: Söderbergsällskapet. Libris 11912595. ISBN 9789197797009 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bing, Erik Henriques; Falkner Fanny (1994) (på danska). "Min kunst passer ikke for vor tid": Fanny Falkners miniaturer (2. udg.). København: Tågaliden. Libris 7788932. ISBN 87-984985-1-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Eugénie_Söderberg&oldid=51863972"