Dhanush (vapen)
| Dhanush | |
|---|---|
 Prototyp av Dhanush utställd 2009. | |
| Typ | Fälthaubits |
| Ursprungsplats | Indien |
| Tjänstehistoria | |
| I tjänst | 2016– |
| Använts av | Indien |
| Produktionshistoria | |
| Konstruerad | 2010–2013 |
| Konstruktör | Ordnance Factories Board |
| Producerad | 2015– |
| Tillverkare | Ordnance Factories Board |
| Enhetskostnad | US$ 2.11 miljoner (Rs 14 crore)[2] |
| Antal tillverkade | 6 (2015) / 114 (till 2020)[1] |
| Specifikationer | |
| Längd | 45 Caliber |
| Besättning | 6-8 |
| Kaliber | 155 mm |
| Höjdriktsgränser | -3–70° |
| Sidriktfält | +/-25 |
| Maximal räckvidd | 38 Km [3][4] |
| Riktmedel | Termisk syn. Riktaren display |
Dhanush är indisk 15,5 cm fälthaubits utvecklad av Ordnance Factories Board. Pjäsens design bygger på svenska Bofors Haubits 77. Haubitssystemet är sedan juli 2016 i aktiv tjänst i indiska armén, med en bekräftad order på 414 pjäser.[5]
Utveckling[redigera | redigera wikitext]
Dhanush-projektet startades av indiska Ordnance Factories Board (OFB) i syfte att ersätta tre äldre artillerisystem, två 105 mm haubitsar samt en rysk 122 mm haubits.
I början av 1970-talet påbörjade Indien egen forskning och utveckling av artillerisystem, något som resulterade i ett införande av 105 mm haubitsar i indiska armén. Under 1980-talet sålde Bofors artillerisystemet Haubits 77 till Indien, något som medförde att den inhemska utvecklingen och produktionen av artillerisystem upphörde. Affären med Bofors inkluderade dock en licens och tekniköverföring till Ordnance Factories Board. Boforsaffären resulterade dock i en stor korruptionsskandal, den så kallade Boforsaffären. Denna och andra skandaler rörande artilleri (Denel, Soltamoch Stk) ledde till att anskaffning av nya system fördröjdes avsevärt. Den Indiska Armen var dock nöjda med pjäsen efter striderna i Kargil. En grupp officerare inom OFB upptäckte de bortglömda ritningarna till Haubits 77B och påbörjade ett projekt 2005–2006 för att licenstillverka pjäsen. 2010 kom man med ett nytt förslag med längre eldrör, projektet fick då från arméledningen som ställde 2 reservpjäser till förfogande. Det ledde till att man utvecklade Dhanush-systemet. Flera problem med försökspjäserna, bland annat en eldrörsbrisad 2013 ledde till att projektets framtid var osäker[6].
I dess utvecklingsstadium bedömdes den vara 20-25 procent bättre än FH77 gällande skottvidd, träffsäkerhet, elevationsvinklar samt tid från eldöppnande till förflyttning.[7] Då försöken var lyckade övergick den till serietillverkning, och i juli 2016 överlämnade de tre första Dhanushpjäserna till den indiska armén.[8] I juli 2017 avslutades testerna och 18 ytterligare pjäser levererades, med en fortsätt leveransplan på 36 pjäser 2018 och slutlevererar de sista 60 pjäser under 2019, vilket då ska omfatta totalt 114 pjäser.[9]
- Räckvidd 38 km
- Eldhastighet 42 skott/h
- Vikt under 13 ton
- Tröghetsnavigering och GPS
- Ballistikräknare
Varianter[redigera | redigera wikitext]
En fordonsmonterad variant av artilleripjäsen, benämnd "Mounted Gun System", förevisades av Ordnance Factories Board i samband med 2018 års upplaga av Defexpo. Pjäsen är monterad på en 8x8 Tatra lastbil, vilken licenstillverkas av BEML. Pjäsen har en maxhastighet på 30 km i terräng och 80 km/h på landsväg.[10]
Användare[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Finally, Army To Get Its Dhanush | Swarajya”. Finally, Army To Get Its Dhanush | Swarajya. Swarajyamag.com. 2015-06-05. http://swarajyamag.com/politics/finally-army-to-get-its-dhanush/. Läst 23 juni 2015.
- ^ Indian Army to induct indigenous artillery gun Dhanush, first since the Bofors scandal
- ^ N C Bipindra (2014-06-21). ”‘Dhanush’ Ready after Final Trials in Pokhran”. ‘Dhanush’ Ready after Final Trials in Pokhran. The New Indian Express. http://www.newindianexpress.com/nation/%E2%80%98Dhanush%E2%80%99-Ready-after-Final-Trials-in-Pokhran/2014/06/21/article2291439.ece. Läst 23 juni 2015. Arkiverad 29 september 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Indian artillery guns make a splash at DefExpo
- ^ ”Dhanush aka desi bofors”. India Today. http://indiatoday.intoday.in/story/dhanush-to-end-armys-gun-drought/1/701041.html. Läst 18 juli 2016.
- ^ Bengaluru, RAVI SHARMA in. ”Gunning for Dhanush” (på engelska). Frontline. https://frontline.thehindu.com/the-nation/gunning-for-dhanush/article9921665.ece. Läst 15 februari 2021.
- ^ ”Desi Bofors howitzer undergoes final trials in major boost to indigenization”. The Times of India. http://timesofindia.indiatimes.com/india/Desi-Bofors-howitzer-undergoes-final-trials-in-major-boost-to-indigenization/articleshow/36922267.cms. Läst 18 juli 2016.
- ^ ”Gun Carriage Factory hands over 3 ‘Dhanush’ guns to Army” (på Indian English). The Hindu. 17 juli 2016. ISSN 0971-751X. http://www.thehindu.com/news/national/gun-carriage-factory-hands-over-dhanush-guns-to-army/article8862254.ece. Läst 17 juli 2016.
- ^ ”Army to Induct 18 Dhanush Artillery Guns This Year,” (på amerikansk engelska). The Hindu. 2 juni 2017. http://www.thehindu.com/news/national/army-to-induct-18-dhanush-artillery-guns-this-year/article18709318.ece. Läst 4 juni 2017.
- ^ ”Defexpo 2018: OFB showcases 155 mm/52 calibre Mounted Gun System | Jane's 360”. www.janes.com. Arkiverad från originalet den 2018-06-27. https://web.archive.org/web/20180627145036/http://www.janes.com/article/79422/defexpo-2018-ofb-showcases-155-mm-52-calibre-mounted-gun-system. Läst 9 oktober 2018.
Översättningar[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dhanush howitzer, 10 oktober 2018.