Ersta diakoni
| Ersta diakoni | |
 Ersta diakonis område, 2009. | |
| Grundad | 1851 |
|---|---|
| Typ | kristen välgörenhetsorganisation |
| Säte | Ersta, Sverige |
| Officiella språk | svenska |
Ersta diakoni (egentligen Ersta diakonisällskap) är en ideell förening som arbetar för och med människor i utsatta livssituationer. Utifrån en kristen helhetssyn på människan bedriver de sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning. Ersta diakoni är en fristående ideell förening. Ordet diakoni kommer från grekiskan och betyder att tjäna. Föreningen har i dag cirka 1 700 anställda.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Ersta diakoni inledde sin verksamhet 1851, då man startade ett sjukhus på Kungsholmen i Stockholm.[1] Det ursprungliga namnet var Svenska diakonissanstalten,[2] vilket senare ändrades till Ersta diakonissanstalt och därefter till Ersta diakonianstalt. 1863 flyttade man sjukhusverksamheten till Stora Ersta på Södermalm.[2]
1849 hade Svenska diakoniss-sällskapet stiftats av ett sällskap inom den lågkyrkliga väckelserörelsen för beredande av diakonissanstalten. Syftet var enligt stadgarna "att genom dess i Stockholm stiftade diakonissanstalt till församlingens tjänst för sjukas, nödlidandes el. eljest hjälpbehövandes vård och undervisning fostra och utbilda kristliga kvinnor av evangelisk-lutherska bekännelsen". Ersta diakoni har lokaler vid Erstagatan på Södermalm i Stockholm. I den vidsträckta anläggningen ingår två portalbyggnader som är resten av Ersta malmgård från 1600-talets andra hälft. Anläggningen kom i Diakonisällskapets ägo år 1862.[3]
Erstas första föreståndare var Marie Cederschiöld, som gick elev på diakonissanastalten i Kaiserswerth i Tyskland för att starta upp verksamheten under små omständigheter, på två olika adresser på Kungsholmen. Andra föreståndaren, från 1862, var Johan Christofer Bring. Ledarskapet delades då upp på en föreståndare samt en föreståndarinna. Positionen som föreståndarinna fanns kvar till år 2000. 2009 fick Ersta i Cecilia Nyberg för första gången sedan Marie Cederschiöld. Senare tiders föreståndare har ofta benämnts direktorer.
Magnus Huss, överläkare på Serafimerlasarettet, fungerade som rådgivare till Ersta sjukhus. Han avslutade sitt uppdrag 1865. Efterträdaren A.F. Melander tog mer aktiv del i verksamheten, som kliniskt praktiserande läkare. Mårten Sondén var Erstas läkare mellan 1876 och 1897.[4]
Lista över föreståndare och direktorer[4][redigera | redigera wikitext]
- Marie Cederschiöld 1851–1862
- Johan Christoffer Bring 1862–1898
- Ernst Lönegren 1899–1909
- Johannes Norrby 1910–1936
- Dick Helander 1936-1941
- Sven Danell 1942–1949
- Sven-Åke Rosenberg 1949-1959
- David Lindqvist 1959–1962
- Yngve Iverson 1963-1978
- Bengt Wadensjö 1978–1986
- Anders Wejryd 1987–1995
- Staffan Hellgren 1995–1999
- Thorbjörn Larsson 2000–2009
- Cecilia Nyberg 2009-2009
- Stefan Nilsson 2010–
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ "Vår anrika historia". Erstadiakoni.se. Läst 18 december 2013.
- ^ [a b] "diakonissanstalten". Svenskuppslagsbok.se. Läst 18 december 2013.
- ^ Birgit Lindberg, Malmgårdarna, sida 47
- ^ [a b] Se människan! En bok om Ersta diakoni. Elisabeth Christiansson, Motzi Eklöf, Karin Jansson Myhr, Nils Johan Tjärnslund. Förlaget Näringslivshistoria, 2017