Ernst Lönegren
| Biskop Ernst Lönegren | |
_portrait.jpg) | |
| Kyrka | Svenska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Härnösands stift, biskop |
| Period | 1910–1934 |
| Företrädare | Martin Johansson |
| Efterträdare | Torsten Bohlin |
Persondetaljer | |
| Född | 15 juli 1862 Stockholm |
| Död | 18 oktober 1937 Stockholm |
| Föräldrar | Gustaf Lönegren[1] |
Ernst Frithiof Lönegren, född 15 juli 1862 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död 18 oktober 1937 i Bromma församling, Stockholms stad,[2] var en svensk biskop. Lönegren var biskop i Härnösands stift 1910–1934, psalmförfattare och grundare av Vårsta diakoni i Härnösand 1912.[3][4] Lönegren var son till generaltulldirektören Gustaf Lönegren och Sophia Bodman.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ernst Lönegren föddes i Maria Magdalena församling, Stockholm.[2] Han var son till generaltulldirektören Gustaf Lönegren och Sophia Bodman. Lönegren avlade 1880 mogenhetsexamen i Norrköping och blev vårterminen 1881 student vid Lunds universitet. Han prästvigdes 21 juni 1887 för Linköpings stift till vikarierande pastor och vikarierande komminister i Linköpings S:t Lars församling. Var även från 18 november 1887 fängelsepredikant i Linköping och blev 1 maj 1889 vikarierande pastor i Kärna församling. Lönegren utnämndes 18 maj 1894 till kyrkoherde i Öveds församling, tillträdde 1896 och blev 20 oktober 1898 pastor och föreståndare för diakonissanstalten på Ersta, tillträdde 1899. Den 19 maj 1906 blev han extraordinarie hovpredikant och uppfördes 1907 som tredje förslag till biskopsämbetet i Linköpings stift.[5]
Lönegren blev 22 januari 1909 biskop i Härnösands stift och kyrkoherde i Härnösands pastorat. Han tillträde båda befattningarna 1910 och frånträdde pastoratet 1913. Lönegren blev 31 oktober 1917 teologie doktor och utnämndes 1919 till kommendör med stora korset av Nordstjärneorden.[5]
Lönegren tog en teoretisk teologisk examen vid Lunds universitet 1886. Lönegren har bland annat utgett Minnesskrift till Svenska diakonissanstaltens 50-årsjubileum (1901) samt Johan Christoffer Bring (1926). 1899–1909 redigerade Lönegren diakonissanstaltens organ Olivebladet.[6]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Lönegren gifte sig första gången 3 decmeber 1889 med Ester Viktoria Hellström (1864–1899),, dotter till stadsingenjören Bror Leonard Hellström och Virginia Holmström. De fick tillsammans barnen Ruth Lönegren (född 1890) som var gift med kyrkoherden Arne Olof Arbman i Hässjö församling, agronomen Gustaf Allvar Lönegren (född 1892), Anna Lönegren (1894–1895), Bror Gösta Lönegren (1896–1896), löjtnanten Ernst Gunnar Lönegren (född 1897) vid Kungliga fortifikationen och telegrafisten Elisabeth Lönegren (född 1899).[5]
Han gifte sig andra gången 27 januari 1903 med Emma Maria Johanna Stålhös (född 1867), dotter till landssekreteraren Carl Erik Stålhös i Västerås och Emma Charlotta Rehbinder. De fick tillsammans barnen Sigfrid Karl Gustaf Lönegren (född 1905) och Gustaf Lönegren (född 1910).[5]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Fem predikningar i Söndagsvännen, Stockholm 1893–1895.[5]
- Predikan vid Kärna kyrkas invigning, Linköping 1894.[5]
- Förstår Du då vad Du läser?, Liten bibelnyckel, Lund 1905.[5]
- Minnesskrift till Sv. Diakonissanstaltens femtioårsjubileum, Stockholm 1901.[5]
- Vänden om, botdagspredikan, Stockholm 1906.[5]
- Mot målet, Predikan vid prästkonferensens afslutningsrudstjänst 1906, Stockholm 1906.[7]
- Luthers kyrka och kärlekens gärningar, högtidstal, Stockholm 1901.[5]
- Hur blir man diakonissa?, Stockholm 1908.[5]
- Herdabrev till Hsands stifts prästerskap 1909.[5]
- Den nya könsmoralen, Stockholm 1911.[5]
- Varföre jag är s. k. absolutist, Stockholm 1912.[5]
- Diakoni och församlingsliv, Luleå 1916.[5]
Översättningar
[redigera | redigera wikitext]- Söndagsbarn — lyckobarn, översättning från tyska. Lund 1898, 1907.[5]
- Louise Fryxell, en lifsbild från diakonissvärlden, Stockholm 1908.[5]
Psalmer
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ”Eva-Marie Johansson, Anbytarforum”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525101737/http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=491567%23POST491567#POST491567.
- ”Härnösands Stifts Herdaminne, L. Bygdén”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304081813/http://www.solace.se/~blasta/herdamin/biskopar.pdf. Läst 27 oktober 2017.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 1923, s. 44-45, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Lönegren, Ernst Fritiof (1862-07-15) DB, DBU, FB, FL, SvBef (sida: 19341019)?
- ^ ”Stiftelsen Vårsta Diakonigård”. Arkiverad från originalet den 19 september 2012. https://archive.is/20120919034551/http://www.varsta.se/historia.html.
- ^ Lönegren, Ernst Fritiof i Vem är det, sid 565, 1933
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 1. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 44-45. Libris 490178. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Bygd%C3%A9nL/titlar/Hern%C3%B6sandsStiftsHerdaminne1/sida/62/faksimil
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1073
- ^ Lönegren, Ernst (1906). Mot målet: Predikan vid prästkonferensens afslutningsrudstjänst 1906. Stockholm. Libris 3056997
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Gunnar Wikmark: Ernst Lönegren i Svenskt biografiskt lexikon (1982-1984)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||
|