Die Bassariden

Från Wikipedia
Hans Werner Henze

Die Bassariden (Backanterna) är en opera seria i en akt med ett mellanspel av Hans Werner Henze till libretto av W.H. Auden och Chester Kallman efter Euripides drama Backanterna.

Historia

När Henze i början av 1960-talet gjorde upp med symfoniformen, gjorde poeten Auden honom uppmärksam på Euripides tragedi, som redan 1931 hade fascinerat kompositören Egon Wellesz till sin opera Die Bakchantinnen och 1948 även Giorgio Federico Ghedini till Le baccanti. Den traditionella fyrsatsiga symfonin har därför stått fadder för uppbyggnaden av operans storform:

Operan uruppfördes 6 augusti 1966 på Großes Festspielhaus i samband med Festspelen i Salzburg för vilken den var ett beställningsverk. Dirigent var Christoph von Dohnányi och Kerstin Meyer sjöng rollen som Agaue. Den komplicerade, associationsrika texten fick viss kritik efter premiären men Henzes partitur bedömdes som ett av hans bästa dittills.

Om operan

Rollkaraktären Dionysos kännetecknas av kraftig kromatik, medan Pentheus präglas av diatonik. Tolvtonsskalorna skapar sammanhang och satserna är avsedda att följa på varandra, "attacca". De stiliserade danserna tjänar som en framställning av den sinnliga frigörelsen och Dionysos förförelsekonster kommer till uttryck i ett adagio med en fuga. I mellanspelet försöker tonsättaren ge associationer till det antika satyrspelet, för att lätta upp stämningen, som sakta men säkert leder fram till en katastrof.

Personer

  • Dionysos, även rösten och främlingen (tenor)
  • Pentheus, Thebe kung (baryton)
  • Kadmos, hans farfar, Thebes grundare (bas)
  • Teiresias, en gammal blind siare (tenor)
  • Kaptenen för den kungliga vakten (baryton)
  • Agaue, Kadmos dotter och Pentheus mor (mezzosopran)
  • Autonoe, hennes syster (sopran)
  • Beroe, en gammal slavinna och förr Semeles och Pentheus amma (mezzosopran)
  • En ung kvinna, slavinna i Agaues hushåll (stum roll)
  • Ett barn, hennes dotter (stum roll)
  • Personer i mellanspelet "Kalliopes dom":
  • Musikanter, backanter, menader, medborgare i Thebe, vaktmanskap, tjänare (kör)

Handling

Sats I

Kadmos, Thebes åldrande grundare, har överlåtit makten till sonsonen Pentheus. Dionysos gör sitt intåg och utsår tvedräkt: Modern Agaue tvilar på Dionysos gudomliga börd, medan Kadmos, som vill ha fred med gudarna, förhåller sig avvaktande och Teiresias tillsammans med många andra skyndar till berget Kithairon för att hylla guden. Pentheus förbjuder Dionysoskulten och kväver lågan på den grav som tillhör Semele, Dionysos mor. Men Dionysos frestelser går inte att motstå och Agaue följer själv rösten till Kithairon.

Sats II

Pentheus befaller att man skall hämta fångar från Kithairon och genom förhör och tortyr tvinga dem att berätta vad som sker på berget. Men alla befinner sig i trance och är oförmögna att berätta något.

Sats III

Del 1

Pentheus försök att få reda på sanningen har misslyckats. Efter en jordbävning har lågan på Semeles grav dessutom tänts på nytt och alla skyndar på nytt till Kithairon. Endast en främling stannar kvar. Det är Dionysos själv, som i en spegel visar Pentheus vad som tilldrog sig på Kithaironö

Mellanspel: En mytologisk trädgård framställd som en scenbild till en rokokoteater: Agaue som Venus, Autonoe som Proserpina, Teiresias som Kalliope samt kaptenen som Adonis uppför "Kalliopes dom". Det handlar om den druckna sinnlighetens seger.

Del 2

Pentheus är djupt oroad och följer främlingens råd att förklädd bege sig till Kithairon, för att där kunna iaktta tilldragelserna utan att bli igenkänd. Han får där se hur de präktiga medborgarna förvandlas till lössläppta backanter och menader. Främlingen förråder Pentheus, som dödas av folkmassan under ledning av Agaue.

Sats IV

Backanterna drar triumferande in i Thebe. Agaue för med sig kungens huvud i tron att ha lagt ned ett lejon. Kadmos talar om sanningen för henne: att hon har dödat sin egen son. Dionysos bannlyser henne, bränner ned palatset och åkallar sin mor Semele för att tillsammans med henne stiga upp till Olympen. I vördnad och skräck underkastar sig folket den nye guden.

Källor

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Die_Bassariden&oldid=30540635”